Straff hotar familjer med barn i riskzonen

I den nya propositionen som presenterats av regeringen får socialtjänsten utökade befogenheter att använda tvångsmedel i förebyggande syfte när familjer inte samtycker till insatser för barn som riskerar att dras in i kriminalitet.

Lagförslaget, som nu är en remiss till lagrådet, innebär att socialnämnden kan besluta om särskilda föreskrifter som kräver att barn och ungdomar lämnar drogtester eller håller sig hemma under vissa timmar. För att säkerställa att dessa regler efterlevs förbereder regeringen också ett kompletterande förslag om elektronisk fotboja för unga.

Om föreskrifterna inte följs kan föräldrarna åläggas böter, vilket lägger ett ökat ansvar på vårdnadshavare att säkerställa att deras barn följer socialtjänstens krav.

Den föreslagna så kallade mellantvångslagen har mött skarp kritik från flera håll. Socialstyrelsen är en av de myndigheter som uttryckt allvarliga betänkligheter kring förslaget. Myndigheten anser bland annat att elektronisk övervakning är en alltför ingripande åtgärd för unga personer som varken är misstänkta eller dömda för brott.

”Detta riskerar att fundamentalt förändra relationen mellan samhället och familjer i utsatta situationer”, säger en källa inom Socialstyrelsen som önskar vara anonym. ”Vi talar om tvångsåtgärder mot individer som inte begått brott, baserat på riskbedömningar.”

Socialstyrelsen varnar också för att mellantvångslagen kan försvåra samarbetet mellan familjer och socialtjänst, något som är avgörande för framgångsrika sociala insatser. När förtroendet mellan parterna undermineras kan det långsiktiga arbetet med att stödja utsatta barn och ungdomar försvåras avsevärt.

Flera experter inom barnrätt har också uttryckt oro över lagförslagets förenlighet med barnkonventionen, som sedan 2020 är svensk lag. De menar att tvångsåtgärder som elektronisk övervakning kan strida mot barns rätt till privatliv och värdighet.

”Det finns en risk att vi skapar ett system där vissa barn stigmatiseras och behandlas som potentiella kriminella innan de ens begått några brott”, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, barnrättsjurist och generalsekreterare för UNICEF Sverige. ”Vi måste fråga oss om detta verkligen är rätt väg att gå.”

Förespråkare för lagförslaget hävdar å andra sidan att de nya verktygen är nödvändiga för att bryta den negativa utvecklingen med allt fler unga som rekryteras till kriminella nätverk. De menar att socialtjänsten i dagsläget saknar tillräckliga befogenheter att ingripa i ett tidigt skede.

”Vi ser hur barn så unga som 10-12 år rekryteras som springpojkar av kriminella nätverk”, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M). ”Med dessa nya verktyg kan vi ingripa tidigare och förhindra att fler unga fastnar i kriminalitet.”

Regeringen framhåller också att förslaget innehåller flera rättssäkerhetsgarantier, inklusive möjligheten att överklaga beslut och regelbundna omprövningar av insatserna. De betonar att mellantvång ska ses som ett komplement till befintliga insatser, inte en ersättning för frivilliga stödåtgärder.

Lagförslaget är en del av regeringens bredare strategi för att bekämpa ungdomskriminalitet och gängvåld. Kritiker menar dock att denna typ av repressiva åtgärder inte adresserar de grundläggande orsakerna till att unga dras in i kriminalitet, såsom socioekonomisk utsatthet, segregation och bristande framtidstro.

Flera kommuner har redan uttryckt oro över hur lagförslaget ska implementeras i praktiken. Det finns farhågor kring resursbrist inom socialtjänsten, som redan idag är hårt belastad, samt hur man ska säkerställa en likvärdig tillämpning över hela landet.

Lagrådsremissen kommer nu att granskas av juridiska experter innan den kan läggas fram som proposition för riksdagen. Om lagen antas förväntas den träda i kraft under nästa år.