Den svenska Kronofogdemyndigheten behöver vidta åtgärder för att förbättra kvaliteten i sin verksamhet, särskilt när det gäller företagsindrivning. Detta framgår av en granskning som Riksrevisionen har genomfört och som nu presenteras i en ny rapport.

Problemen är särskilt tydliga när det kommer till så kallad företagsindrivning, det vill säga när myndigheten ska driva in skulder från företag. Dessa ärenden är ofta mer komplexa än vanliga indrivningsärenden och ställer högre krav på medarbetarnas kompetens och erfarenhet.

Anna Brink, som har varit projektledare för Riksrevisionens granskning av Kronofogdemyndighetens verksamhet, förklarar problematiken. Vissa typer av indrivning är komplicerade och kräver specialistkompetens som inte alla anställda på Kronofogdemyndigheten besitter. Men det finns också indikationer på att fel uppstår på grund av brådska i handläggningen.

Tidspress och bristande resurser verkar alltså vara en del av förklaringen till de problem som identifierats. När handläggare arbetar under tidspress ökar risken för misstag, något som kan få allvarliga konsekvenser både för de företag som är skyldiga pengar och för de borgenärer som väntar på att få sina fordringar infriade.

Granskningen visar också på ett annat betydande problem inom Kronofogdemyndighetens verksamhet. Många ärenden tar onödigt lång tid att hantera eftersom de inte bearbetas aktivt. Detta innebär att ärenden ligger och väntar utan att någon konkret åtgärd vidtas, vilket naturligtvis förlänger hela indrivningsprocessen.

När ärenden inte handläggs aktivt får det flera negativa konsekvenser. För borgenärer innebär det längre väntetider innan de får betalt, vilket kan påverka deras egen likviditet och ekonomiska planering. För gäldenärer kan det innebära att skulder växer med räntor och avgifter under tiden ärendet ligger vilande.

Riksrevisionen kommer nu med flera rekommendationer till Kronofogdemyndigheten för att komma till rätta med de identifierade problemen. En central rekommendation är att myndigheten bör prioritera kvalitetshöjande åtgärder specifikt inom området företagsindrivning.

Detta kan innebära allt från kompetensutveckling av befintlig personal till rekrytering av medarbetare med specialistkompetens inom företagsekonomi och företagsindrivning. Det kan också handla om att utveckla bättre rutiner och verktyg som stödjer handläggarna i deras arbete.

Riksrevisionen rekommenderar också att Kronofogdemyndigheten bör överväga att prioritera mer resurser för fysisk delgivning. Med fysisk delgivning menas att handlingar delges personligen till mottagaren, snarare än att skickas per post eller digitalt.

Fysisk delgivning är ofta mer resurskrävande eftersom den kräver att en person faktiskt tar sig till mottagaren, men den har samtidigt en högre grad av säkerhet. Det minskar risken för att viktig information inte når fram eller att mottagaren påstår sig inte ha fått informationen.

Kronofogdemyndigheten har en central roll i det svenska rättssystemet och i den svenska ekonomin. Myndigheten ansvarar för att se till att domstolars och andra myndigheters beslut verkställs, och att fordringar drivs in. Under senare år har myndigheten hanterat ett stort antal ärenden, och verksamheten är viktig för att upprätthålla tilltron till rättssystemet.

När Kronofogdemyndigheten inte fungerar optimalt påverkar det många aktörer i samhället. Företag som väntar på att få betalt för levererade varor eller tjänster drabbas, liksom privatpersoner som är borgenärer. Samtidigt är det viktigt att även gäldenärers rättssäkerhet upprätthålls genom korrekt och professionell handläggning.

Riksrevisionens granskning utgör nu ett underlag för förbättringsarbete, och det återstår att se hur Kronofogdemyndigheten kommer att agera på rekommendationerna.