Läkare varnar: Sverige har akut brist på reumatologer

Antalet reumatologer i Sverige räcker inte för att möta vårdbehovet. I dag finns 286 specialistläkare i reumatologi i landet, enligt Svensk Reumatologisk Förening. För att klara dagens uppdrag krävs 525. Underskottet uppgår därmed till nära 240 läkare, något som direkt drabbar patienter med reumatiska och autoimmuna sjukdomar.

Reumatologi är en högspecialiserad gren inom internmedicinen som omfattar sjukdomar i leder, muskler, senor och bindväv. Vanliga diagnoser är ledgångsreumatism, SLE, reumatisk kärlinflammation och gikt. Flera av dessa tillstånd är kroniska och innebär att immunförsvaret angriper den egna kroppen. Behandlingen är ofta komplex och kräver samverkan mellan läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Tillgången till reumatologisk kompetens är därför avgörande för patienternas hela vårdkedja.

En vanlig föreställning är att reumatism i första hand drabbar äldre. Enligt Jon Thorkell Einarsson, ordförande för Svensk Reumatologisk Förening, är verkligheten den omvända.

– Många tror att personer med reumatism är äldre, men det är faktiskt tvärtom. Det är väldigt unga människor som drabbas av autoimmuna sjukdomar. De har rätt till den bästa vården.

Autoimmuna reumatiska sjukdomar debuterar ofta i 20–50-årsåldern. Det innebär att många insjuknar mitt i yrkesliv och familjebildning. Sjukdomarna påverkar ofta arbetsförmågan och kan leda till långvarig sjukskrivning. Utan en fungerande specialistvård riskerar patienter att få senare diagnos och sämre behandlingsresultat, vilket får konsekvenser för både individ och samhälle.

Personalförsörjningen är ett växande problem. Inom tio år väntas 74 av landets nuvarande reumatologer gå i pension. Samtidigt utbildas alltför få nya specialister. Föreningen har länge varnat för att antalet utbildningsplatser inom specialiteten är för få och att det saknas en långsiktig plan för att trygga bemanningen.

Redan i dag är situationen akut i delar av landet. Jon Thorkell Einarsson beskriver risken för en nedåtgående spiral:

– På vissa håll är det ganska akut. Då finns en risk att det blir en nedåtgående spiral, att det inte finns någon som kan handleda eller utbilda en reumatolog.

Spiralen är ett känt problem inom högspecialiserad vård. Reumatologi är en liten specialitet med få ST-läkare. För att en ny läkare ska kunna specialisera sig krävs att det finns seniora kollegor som klarar av handledning och utbildning. Flera regioner har redan svårt att upprätthålla den strukturen. Om en reumatolog slutar utan att ersättas kan hela verksamheter tvingas stänga eller skicka patienter till andra regioner.

Bristen på reumatologer är inte isolerad till en enskild region. I flera delar av landet, inte minst i norra Sverige, är avstånden till specialistvården långa. Regionerna kämpar med att rekrytera och behålla personal inom flera små specialiteter. Reumatologi hamnar ofta långt ner i prioriteringen när resurser fördelas, trots att patientgruppen är stor och växer. Den åldrande befolkningen, men också en ökad medvetenhet om inflammatoriska sjukdomar, gör att vårdbehovet knappast lär minska.

För patienterna innebär bristen långa väntetider, sena diagnoser och bristande kontinuitet. Vid inflammatoriska ledsjukdomar är det avgörande att behandling sätts in tidigt. Ett försenat omhändertagande kan ge permanenta ledskador, nedsatt rörlighet och bestående smärta. Det innebär stora kostnader, inte bara för vården utan också för Försäkringskassan, arbetsgivare och samhället i stort. Forskning visar att tidiga insatser ofta är billigare i längden än passiv avvaktan.

Utvecklingen av nya behandlingar har gått snabbt. Under de senaste decennierna har biologiska läkemedel och andra avancerade behandlingar förbättrat prognosen för reumatiska sjukdomar avsevärt. Många patienter kan i dag leva med sin sjukdom utan att vara svårt funktionsnedsatta. Men dessa behandlingar kräver specialistkompetens för att användas rätt. Utan läkare som ställer diagnos, följer upp behandling och justerar medicinering spelar de nya läkemedlen ingen roll.

För att komma till rätta med situationen krävs enligt Svensk Reumatologisk Förening en nationell satsning på fler utbildningsplatser, fler ST-tjänster och bättre förutsättningar för befintlig personal. Arbetet måste vara långsiktigt, eftersom det tar många år att utbilda en reumatolog. Utan politiska beslut riskerar Sverige att hamna i en situation där allt fler patienter står utan tillgång till den specialiserade vård de har rätt till.