En ny studie från Salvador i Brasilien visar oroväckande resultat om hur läkemedelsrester i miljön påverkar råttor i fattiga stadsdelar – och vilka konsekvenser det kan få för människors hälsa. Forskare har funnit spår av allt från antidepressiva medel till antibiotika i djurens hjärnor, och resultaten tyder på att dessa substanser både ökar risken för parasitinfektioner och bidrar till utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier.

Studien genomfördes av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) under ledning av Hussein Khalil. Teamet undersökte 152 vilda råttor från ekonomiskt utsatta områden i den brasilianska staden Salvador. Fokus låg på att kartlägga förekomsten av infektionssjukdomar som kan överföras från råttor till människor, så kallade zoonoser, samt att analysera förekomsten av läkemedelsrester i djuren.

I undersökningen letade forskarna efter sex olika smittämnen och rester från totalt 97 olika läkemedelssubstanser. Resultaten var slående – samtliga 152 testade råttor hade läkemedelsrester i hjärnan. Bland de substanser som påträffades fanns antibiotika, antidepressiva medel och antipsykotiska läkemedel.

Det vanligast förekommande läkemedlet var det antidepressiva medlet citalopram, som används för att behandla depression och ångest hos människor. Forskarna kunde visa ett tydligt samband mellan förekomsten av citalopram i råttornas kroppar och infektion med parasiter av typen Capillaria. Råttor som hade citalopramrester i sig var tre gånger mer benägna att bära på dessa rundmaskar, som även kan infektera människor och orsaka sjukdom.

Studien visade också att antibiotika förekom i betydande mängder i råttorna. Vid första anblicken verkade detta ha en positiv effekt, eftersom råttor med antibiotikarester i kroppen hade färre bakterieinfektioner. Men Hussein Khalil betonar att detta faktiskt är en mycket oroande utveckling.

”Råttorna har färre bakterier, visst, men vad som händer är att antibiotika konstant pumpas ut i dessa miljöer. Detta leder till att bakterier anpassar sig till antibiotikan och producerar så kallad antimikrobiell resistens”, förklarar Khalil.

Problemet med antibiotikaresistens är ett växande globalt hälsohot. När bakterier utvecklar resistens mot antibiotika blir infektioner allt svårare att behandla. I värsta fall kan miljöer med antibiotikaresistenta bakterier utvecklas, vilket kan leda till att även människor smittas av resistenta stammar. Detta skulle kunna göra vanliga bakterieinfektioner livshotande, eftersom tillgängliga läkemedel inte längre fungerar.

I Brasilien utsätts tusentals människor varje år för zoonotiska sjukdomar, alltså sjukdomar som överförs från djur till människa. Många av dessa infektioner behandlas med antibiotika. Enligt Khalil är den största risken för människor att dessa sjukdomar blir obotliga om antibiotikaresistensen fortsätter att öka.

Men studien visar även på ett annat oroväckande fenomen. Forskarna har observerat att läkemedelsresterna verkar påverka råttornas beteende på ett sätt som kan öka smittspridningen. När råttor exponeras för läkemedelsrester förändras deras naturliga beteendemönster – de blir mer nyfikna och modiga, och i vissa fall till och med aggressiva.

”Genom sin nyfikenhet misstänker vi att de interagerar mer med andra råttor, vilket gör dem mer benägna att bära på sjukdomar och sedan överföra dem till människor”, säger Khalil.

Detta förändrade beteende kan alltså skapa en ond cirkel där råttor som är exponerade för läkemedelsrester både blir mer benägna att bära på parasiter och infektioner, och samtidigt blir mer aktiva i att sprida dessa sjukdomar vidare, både till andra råttor och potentiellt till människor.

Studien från Salvador belyser ett större miljö- och folkhälsoproblem som är särskilt akut i fattiga stadsområden med bristfällig infrastruktur för avloppshantering och avfallshantering. Läkemedelsrester når miljön på olika sätt, främst genom mänskliga utsöndringar som innehåller metaboliserade läkemedel, men också genom felaktig avfallshantering av mediciner.

Resultaten understryker behovet av bättre system för avloppsrening och läkemedelshantering, särskilt i utsatta områden där kontakten mellan människor och råttor är mer frekvent. Forskarna hoppas att studien kan bidra till ökad medvetenhet om problemet och leda till konkreta åtgärder för att minska utsläppen av läkemedelsrester i miljön.