Litauens före detta president tvivlar på att USA skulle skicka trupper om Ryssland trappar upp provokationerna i Baltikum.

Senaste veckan utsattes en vapentillverkare i Estland för en mordbrand. Enligt Estlands försvarsminister Hanno Pevkur är rysk inblandning ett ”mycket, mycket verkligt scenario”. Uttalandet kommer i en tid då de baltiska staterna och Polen allt oftare varnar för att Ryssland vill trappa upp provokationerna mot väst.

Pevkur menar att Ryssland ständigt testar var gränserna går – hur högt tröskeln är för Nato:s artikel fem. Samtidigt betonar han vikten av att behålla lugnet.

– Vi måste skilja på en verklig militär attack, där vi verkligen behöver aktivera Nato:s artikel fyra eller fem, och Ryssland som petar på oss, testar hur vi reagerar och om vi blir nervösa, säger han till TT.

Enligt underrättelseuppgifter finns farhågor om både smygattacker i större skala och mer uppenbara gränsöverträdelser. Pevkur ser ett mönster där Ryssland vill skaka om länderna i regionen för att de ska ompröva sitt stöd till Ukraina. Han varnar särskilt inför den kommande valperioden i flera länder – Sverige har val inom några veckor, Lettland i oktober och Estland i mars.

– Vi går in i en period på sex till åtta månader då hoten i vår region kommer att öka, säger han.

Ministern understryker att Ryssland ständigt söker personer som är villiga att hjälpa dem – även i Sverige. Provokationerna tros också syfta till att testa Nato, till exempel om USA skulle tveka i en kritisk situation. Pevkur säger att han litar på Estlands starkaste allierade, men alla i regionen delar inte den tilliten.

Dalia Grybauskaite, före detta litauisk president och EU-kommissionär, är en av de mest erfarna politikerna i Baltikum. Hon tvivlar på att USA kommer att skicka fler trupper om läget förvärras. Hon beskriver Nato:s artikel fem som mer av en ”inbjudan” till hjälp än ett automatiskt försvar.

– Det viktigaste vi behöver från USA är underrättelser. När det gäller försvar på marken bör det vara vårt eget, våra närmaste vänners och även ukrainarnas, säger hon.

Grybauskaite menar att de nordiska och baltiska länderna måste fördjupa sitt militära samarbete genom regionala avtal. Hon är övertygad om att Ukraina skulle komma till undsättning om Baltikum hamnade i direkt krig med Ryssland.

– Om det blir ett direkt krig med Ryssland är jag övertygad om att Ukraina kommer och hjälper oss, säger hon.

Som president varnade Grybauskaite tidigt för Rysslands avsikter. Hon berättar om ett spänt möte med Vladimir Putin 2010, där han kom med en lista över krav på Litauen. Hon sa nej. Erfarenheten har gett henne en tydlig syn på hur regionen bör hantera sin mäktiga granne.

– Från en desperat och imperialistisk granne kan vi utsättas för alla slags provokationer, men det handlar om vår egen uthållighet, vårt mod och vår reaktion. Att inte överreagera och att tro på vår egen försvarsförmåga, säger hon.

Nato:s artikel fem ses vanligtvis som hörnstenen i den militära alliansen – en attack mot en medlemsstat betraktas som en attack mot alla 32. Artikelns lydelse slår fast att varje part vid en väpnad attack ska vidta de åtgärder den finner nödvändiga, inklusive bruk av väpnad styrka, för att återställa och upprätthålla säkerheten i det nordatlantiska området. Den hänvisar också till FN-stadgans artikel 51, som stadgar alla länders rätt till individuellt eller kollektivt självförsvar vid väpnad attack.

Frågan är hur långt Ryssland är berett att gå i sina provokationer, och hur de västliga allierade kommer att svara. De baltiska staternas varningar sätter ljuset på en sårbarhet som många bedömare menar kommer att definiera säkerhetsläget i Europa under en lång tid framöver.