Looksmaxing-trenden driver unga män till steroider, självskada och utseendehets

Det är en rörelse som växer snabbt bland unga män på internet: looksmaxing. Begreppet handlar om att maximera sitt utseende med allt från hudvård och träning till kirurgiska ingrepp – och i vissa extrema fall medvetna smällar mot det egna ansiktet. Status mäts i hög utsträckning i fysisk attraktivitet, men bakom den till synes ytliga trenden finns kopplingar till betydligt mörkare rörelser.

Looksmaxing har sina rötter i diskussionsforum från tidigt 2010-tal, särskilt inom incel-kretsar, det vill säga män som upplever sig vara ofrivilligt sexlösa. Där växte idén fram att en mans sociala värde i princip avgörs av utseendet – ett synsätt som ofta sammanfattas med begreppet “lookism”. Det som började som råd om frisyrer och skäggväxt har sedan dess utvecklats till en hel subkultur med egen terminologi, hierarkier och livsstilsfilosofi.

På plattformar som TikTok, YouTube och Reddit sprids nu guider i looksmaxing till en bred publik. Fenomenet har särskilt fångat tonårspojkar och unga vuxna män. En återkommande uppdelning går mellan “softmaxxing”, det vill säga mindre ingrepp som hudvård, kostförändringar och hållning, och “hardmaxxing”, som innefattar plastikkirurgi och andra mer drastiska åtgärder.

En av de mer extrema delarna av trenden är så kallad bonesmashing. Det innebär att man slår sig själv i käken eller ansiktet, ibland med hammare eller annat verktyg, i tron att benvävnaden ska växa tillbaka starkare och ge en mer maskulin ansiktsprofil. Idén saknar vetenskapligt stöd. Tandläkare och käkkirurger har i flera medier varnat för att metoden kan orsaka bestående skador, ärrbildning, frakturer och nervskador.

Trotts detta fortsätter trenden att växa. På sociala medier uppmanas unga män att “fixa” allt från haklinje till käkvinkel, ofta med fokus på att undvika ett utseende som beskrivs som “soyboy” eller “incel”. Retoriken är hård och polariserande. Youtubers och influencers profiterar på osäkerhet, och en hel industri har vuxit fram kring mäns skönhetsideal.

Näringslivet har också hakat på. Den globala marknaden för mansriktade skönhetsprodukter och hudvård har ökat kraftigt de senaste åren. Stora kosmetikföretag lanserar allt fler produkter specifikt framtagna för män, från ansiktsmasker och anti-agingkrämer till kosttillskott som påstås påverka testosteron och bemuskulatur. Samtidigt erbjuder kliniker i allt högre utsträckning behandlingar som hårtransplantationer, käkoperationer och fettsugning för unga män – ibland med marknadsföring som direkt kopplar samman utseende med framgång och lycka.

Men looksmaxing är inte bara en fråga om konsumtion. Inom vissa kretsar har trenden blivit en ingång till en världsbild där män och kvinnor beskrivs som fiender, och där utseende anses vara grunden för all social makt. Flera forskare och ekosystemanalytiker som studerat digitala radikaliseringsprocesser har pekat på looksmaxing som en möjlig inkörsport till incel-ideologin. Där kopplas utseende ihop med en berättelse om att samhället är riggat mot män och att kvinnor, genom att välja attraktiva partners, utövar ett förtryck.

Den kopplingen gör trenden svårare att avfärda som ett oskyldigt skönhetsfenomen. På forum som Flashback, Reddit och mer extrema plattformar används looksmaxing ofta som en del i en bredare identitetspolitik där manlighet kopplas till dominans, våld och kontroll. En del av dessa miljöer överlappar med högerextrema och misogyna nätverk. Flera av de män som genomfört attentat mot kvinnor eller allmänheten under 2010- och 2020-talen har inspirerats av sådana tankegångar, där utseendet och den egna kroppen spelat en central roll i självbilden.

Samtidigt ska det sägas att många unga män som tar del av looksmaxing aldrig rör sig längre än till att testa en ansiktskräm eller börja gymma. Fenomenet är brett och rymmer allt från banala skönhetstips till destruktiv självkaraktärisering. Men det är just glidningen mellan det vardagliga och det extrema som gör det svårt att värja sig mot. Gränsen mellan självförbättring och självskada kan vara hårfin – framför allt för en tonåring som ständigt matas med bilder på perfekta ansikten.

Frågan är vem som tar ansvar. Plattformar som TikTok och YouTube har under flera år kritiserats för att deras algoritmer förstärker extrema ideal. När unga män söker efter träningsråd kan de snabbt hamna i videor som glorifierar kirurgi, självsvält eller direkt fysisk skada. Trots regeländringar fortsätter innehållet att spridas, ofta i omformulerade versioner som undgår moderering.

Inom skola, vård och föräldragrupper saknas fortfarande tillräcklig kunskap om looksmaxing och dess risker. Experter efterfrågar mer medie- och hälsoundervisning, men också ett tydligare ansvar från techbolagens sida. För det handlar inte längre bara om ett mode. Det handlar om en växande rörelse där unga män lär sig att deras värde ligger i ansiktet – och att allt är tillåtet för att förändra det.