Europa måste visa ambition inom bemannad rymdfart. Det budskapet förde Frankrikes president Emmanuel Macron fram vid ett toppmöte om rymdfrågor i Paris. Enligt Macron bör en satsning på bemannade rymdfärder vara en del av en bredare strategi för att stärka Europas rymdsektor.
”Vi vill att Europa visar ambition inom bemannad rymdfart”, sade Macron under mötet. Han varnade samtidigt för att det europeiska rymdprogrammet är sårbart. ”Vi måste intensifiera våra ansträngningar”, tillade han.
Uttalandet sätter ljuset på en av de mest känsliga frågorna i europeisk rymdpolitik. Europa har under lång tid varit en stark aktör när det gäller satelliter, forskningsuppdrag och uppskjutningar med hjälp av den egna Ariane-raketen. Men när det gäller att skicka människor ut i rymden har kontinenten aldrig haft en egen förmåga. Europeiska astronauter har varit beroende av först ryska Sojuz-farkoster och senare av Nasa:s rymdfarkoster.
Detta beroende har blivit allt mer påtagligt under senare år. Efter Rysslands invasion av Ukraina upphörde i praktiken det ryska samarbetet, och Europa har sedan dess varit tvunget att vända sig till USA för att få upp sina astronauter. Samtidigt har den globala rymdmarknaden förändrats i snabb takt. Amerikanska SpaceX har med sina återanvändbara raketer sänkt kostnaderna för uppskjutningar och dominerar nu marknaden. Kina har byggt upp en egen rymdstation och driver ett eget bemannat program. Även Indien har aviserat planer på bemannade rymdfärder.
Mot den bakgrunden har frågan om en europeisk bemannad rymdkapacitet väckts flera gånger, men hittills utan konkreta beslut. En av anledningarna är de höga kostnaderna. Att utveckla en farkost som kan transportera människor till omloppsbanan kräver stora investeringar i teknik, säkerhet och testinfrastruktur. Samtidigt är de industriella effekterna betydande. En europeisk satsning skulle kunna skapa tusentals jobb inom rymdindustrin, stärka kompetensen inom avancerad teknik och ge kontinenten en självständig roll i framtida internationella rymdprojekt.
Flera europeiska företag skulle kunna bli centrala aktörer i en sådan satsning. ArianeGroup, som bygger Ariane 6, har redan den tekniska basen för tunga uppskjutningar. Airbus Defence and Space och Thales Alenia Space är ledande inom satellit- och rymdfarkostteknik. En utveckling av en bemannad version av Ariane 6, eller av en separat rymdfarkost, skulle ge dessa bolag en ny roll på en marknad som hittills dominerats av USA och Ryssland.
Macrons uttalande kommer i ett politiskt läge där flera europeiska länder har börjat se rymden som en allt viktigare strategisk fråga. Frankrike och Tyskland är de största bidragsgivarna till Europeiska rymdorganisationen ESA, men länderna har delvis olika syn på hur snabbt en bemannad satsning ska genomföras. Frankrike har länge varit den mest pådrivande aktören, medan Tyskland varit mer återhållsamt. Även Italien har visat ambitioner på området.
En konkret plan för bemannad rymdfart skulle kunna innebära att Europa deltar i internationella program kring en ny rymdstation, eller att ESA utvecklar ett eget transportsystem för astronauter. Båda alternativen diskuteras inom rymdindustrin, men inget beslut är fattat. Enligt bedömare handlar frågan i slutändan om politisk vilja. Rymdstyrelser och företag har kapaciteten, men det krävs långsiktiga åtaganden från regeringar för att finansiera utvecklingen.
Macron pekade också på att rymdprogrammet är en del av Europas bredare strategiska ställning. I en tid av ökad geopolitiskt konkurrens handlar det inte bara om vetenskap eller teknik, utan också om säkerhet, kommunikation och militär förmåga. Satelliter används för allt från väderprognoser till styrning av vapensystem, och kontrollen över rymden blir allt viktigare för både USA, Kina och Ryssland.
För Europa handlar frågan om att inte hamna efter. Den europeiska rymdmarknaden är fortfarande stark inom flera områden, bland annat satellittillverkning och jordobservation. Men utan en egen förmåga att skicka människor till rymden riskerar Europa att bli en aktör i andra rangen inom bemannad utforskning. Samtidigt är förväntningarna på rymdsektorn höga. Nya kommersiella aktörer arbetar med allt från rymdturism till utvinning av resurser på månen, och den globala rymdekonomin växer.
Om Macron får gehör för sitt budskap kan toppmötet i Paris bli en vändpunkt. Men vägen från politiska uttalanden till färdiga rymdfarkoster är lång. Innan Europa kan skicka upp egna astronauter krävs finansiering, tekniska lösningar och, inte minst, en gemensam europeisk vilja. Macrons varning om sårbarhet kan ses som en påminnelse om vad som står på spel. Frågan är nu om övriga EU-länder och ESA är beredda att svara med konkreta åtaganden.
