En 53-årig man misstänks för att ha lurat till sig totalt över 800 000 kronor från både Unionens arbetslöshetskassa och Försäkringskassan under en period på drygt två år. Bedrägeriet upptäcktes när kontroller visade att mannen aldrig hade arbetat på det företag han uppgav som arbetsgivare.

Enligt uppgifter från fackförbundets tidning Kollega påstod mannen under en längre tid att han var anställd som personlig assistent på ett företag i Göteborg. Genom att systematiskt lämna falska uppgifter till Unionens a-kassa lyckades han lyfta 335 000 kronor i arbetslöshetsersättning som han inte var berättigad till.

När arbetslöshetskassan senare genomförde kontroller av mannens uppgifter framkom det att han aldrig hade varit anställd hos det företag han angett. Detta ledde till att de falska uppgifterna avslöjades och ärendet polisanmäldes.

Utöver bedrägeriet mot arbetslöshetskassan misstänks den 53-årige mannen även för att ha förskingrat ytterligare 478 000 kronor från Försäkringskassan. I detta fall rör det sig om aktivitetsstöd, en ersättning som betalas ut till personer som på grund av sjukdom har nedsatt arbetsförmåga och deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser eller studier.

Sammanlagt uppgår det misstänkta ekonomiska brottet till 813 000 kronor, fördelat på två olika myndigheter. Båda brotten sträcker sig över en tidsperiod på drygt två år, vilket tyder på ett systematiskt upplägg för att undandra staten pengar.

Mannen själv förnekar dock att han gjort något fel. Under polisförhören har han hävdat att det var hans dåvarande hustru som skötte alla kontakter med myndigheterna. Enligt mannens förklaring ska hustrun ha skickat in kontokort och andra handlingar som han skrev under utan att egentligen förstå vad dokumenten innehöll eller vad han godkände.

Detta försvar, där den misstänkte skyller på en tidigare partner eller annan närstående person, är inte ovanligt i ekonomiska brottmål. Rättsväsendet kommer dock att behöva bedöma trovärdigheten i mannens påståenden och granska vilken kunskap han faktiskt hade om de felaktiga uppgifter som lämnades till myndigheterna.

Arbetslöshetskassorna i Sverige hanterar årligen enorma summor i ersättningar till arbetslösa medlemmar, och systemet bygger i hög grad på tillit och att de sökande lämnar korrekta uppgifter. Bedrägerier mot a-kassor är ett återkommande problem som kostar samhället stora summor varje år.

För att komma till rätta med problemet har både arbetslöshetskassor och Försäkringskassan under senare år skärpt sina kontrollrutiner. Korskontroller mellan olika register och stickprovskontroller har blivit vanligare för att upptäcka felaktiga utbetalningar, både avsiktliga bedrägerier och oavsiktliga fel.

När någon misstänks för att ha lämnat falska uppgifter till en a-kassa eller Försäkringskassan polisanmäls ärendet normalt. Påföljderna vid fällande dom kan bli såväl böter som fängelsestraff, beroende på brottets omfattning och systematik. Utöver straff måste den dömde också återbetala de felaktigt utbetalda pengarna.

I det aktuella fallet väntar nu en rättslig prövning där åklagaren måste bevisa att mannen medvetet lämnat falska uppgifter för att berika sig själv. Mannens försvar kommer sannolikt att fokusera på hans påstående om att han var okunnig om vad hustrun gjorde i hans namn.

Fallet belyser återigen vikten av att myndigheterna har effektiva kontrollsystem för att upptäcka och förhindra bidragsbrott, samtidigt som systemet måste vara tillräckligt robust för att inte försvåra för de genuint behövande att få den hjälp de har rätt till.