Det nya importförbudet från USA mot Kanada träder i kraft om tre veckor. Beskedet kommer efter att Kanada på tisdagen införde strafftullar på flera amerikanska varor, och det ses som ytterligare en upptrappning i vad som alltmer liknar ett öppet handelskrig mellan två av världens mest integrerade ekonomier. Importförbudet beskrivs av bedömare som ett ovanligt hårt verktyg – det handlar inte om att fördyra varor, utan om att helt stänga ute dem från den amerikanska marknaden.

Under flera veckor har tonläget varit hårt. President Donald Trump har upprepat hävdat att USA behandlas orättvist i handeln med Kanada, medan Kanadas regering har lovat att försvara sina intressen. Det forna goda grannskapet har förvandlats till en konflikt där ekonomiska frågor blandas med personliga utspel om både ländernas ledare och deras ekonomiska modeller.

I grunden handlar konflikten om vem som ska vara den ledande industrimakten i Nordamerika. Den tydligaste arenan är fordonsindustrin. USA och Kanada har under årtionden byggt upp en gemensam bilproduktion där komponenter korsar gränsen flera gånger innan en färdig bil levereras. En bil som monteras i Michigan eller Ontario kan innehålla delar från såväl Ohio som Québec. Enligt branschföreträdare är leverantörskedjorna så sammanflätade att en tull på en enda komponent kan få återverkningar i flera fabriker på båda sidor om gränsen.

Trump har också riktat in sig på Bombardier, Kanadas stora flygplanstillverkare med huvudkontor i Montréal. Bombardier är en nyckelspelare för Québecs ekonomi och för hela den kanadensiska flygindustrin. Företaget har tidigare varit inblandat i en långdragen tvist med den amerikanska flygplanstillverkaren Boeing, som anklagade Bombardier för att ta emot otillåtna subventioner. Tvisten slutade med att Bombardiers C Series-program togs över av Airbus – ett exempel på hur handelskonflikter kan få långtgående strukturella konsekvenser. Att Trump nu återigen pekar ut Bombardier visar att flygindustrin inte är fredad.

Utöver importförbudet meddelar USA att listan över varor som omfattas av 50-procentiga tullar utökas. Exakt vilka produkter det rör sig om har inte offentliggjorts i detalj, men en utvidgad lista innebär att ytterligare branscher riskerar att drabbas. En tull på 50 procent innebär att många företag i praktiken förlorar möjligheten att konkurrera på den amerikanska marknaden. För varor med låga marginaler kan det vara skillnaden mellan lönsamhet och nedläggning.

Kanada har redan svarat med strafftullar på ett stort antal amerikanska produkter, däribland hushållsvaror, industrimaskiner och livsmedel. Regeringen i Ottawa har sagt att man agerar proportionellt, men har inte uteslutit fler åtgärder. Energisektorn är en av de frågor som kan komma att dras in i konflikten, eftersom Kanada exporterar stora mängder olja och el till USA.

Marknaderna har märkt av upptrappningen. Den kanadensiska dollarn har varit pressad och aktier i företag med stor exponering mot USA har fallit. Ekonomer varnar för att tullar i praktiken ofta betalas av konsumenterna, eftersom företag höjer priserna för att kompensera för de ökade importkostnaderna. Samtidigt påverkar osäkerheten investeringsklimatet – företag skjuter upp beslut om nya fabriker och anställningar när handelsreglerna plötsligt kan förändras.

För Kanada står mycket på spel. En stor del av landets export går till USA, och provinserna Ontario, Québec och Alberta är särskilt beroende av den sydliga marknaden. Ontario är navet i den kanadensiska fordonsindustrin, Québec är hemvist för Bombardier och en rad flygteknikföretag, och Alberta exporterar energi. Kanada är dessutom en viktig leverantör av aluminium, skogsprodukter och råvaror till USA. Ett fullskaligt handelskrig skulle alltså inte bara drabba Kanada – även många amerikanska delstater skulle få se högre priser och minskad efterfrågan.

Konflikten påminner om spänningarna som föregick Nafta-avtalet och senare USMCA, som ersatte Nafta 2020. Då handlade det om att uppdatera ett avtal. Nu hotar i stället en av parterna med importförbud som en aktiv strategi. Enligt handelsforskare är det ett paradigmskifte i hur USA behandlar sina närmaste handelspartner.

De diplomatiska kanalerna är fortfarande öppna, men några tecken på en lösning har ännu inte synts. De tre veckor som återstår innan importförbudet träder i kraft blir avgörande. Om hoten förverkligas, och om tullistan utvidgas, kan konsekvenserna bli långvariga för den nordamerikanska ekonomin.