Många människor i Sverige väntar för länge på operation

Vårdköerna i Sverige fortsätter att växa trots ansträngningar att minska väntetiderna. Enligt den senaste statistiken från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) väntade över 146 000 personer på operation i februari månad. Särskilt oroväckande är att mer än en tredjedel av dessa patienter hade väntat i mer än 90 dagar, vilket överskrider vårdgarantins gränser.

Problemen med långa vårdköer förvärrades markant under coronapandemin när många planerade operationer sköts upp för att frigöra resurser till akut sjukvård. Även om situationen har förbättrats något under de senaste åren, visar siffrorna att sjukvården fortfarande kämpar med att komma tillrätta med eftersläpningen.

– Det faktum är att antalet operationer i svensk sjukvård ökar, men behoven – antalet patienter som behöver hjälp – ökar också, säger Johan Kaarme, avdelningschef för vård och omsorg på SKR, i en radiointervju.

En betydande faktor bakom de växande köerna är Sveriges åldrande befolkning. Andelen äldre invånare ökar stadigt, vilket medför fler komplexa vårdbehov och ett högre tryck på operationsavdelningarna runt om i landet. Statistik från Statistiska Centralbyrån visar att gruppen 80 år och äldre förväntas öka med nästan 50 procent fram till 2030, något som kommer att ställa ännu högre krav på sjukvårdssystemet.

Situationen varierar kraftigt mellan olika regioner. I vissa delar av landet kan patienter tvingas vänta betydligt längre än i andra, vilket skapar en ojämlik vårdsituation beroende på var i landet man bor. Exempelvis har regioner med större befolkningsunderlag ofta bättre förutsättningar att hantera köerna än glesbygdsregioner med begränsade resurser.

Vårdköerna påverkar inte bara patienternas livskvalitet utan har även samhällsekonomiska konsekvenser. Förlängda sjukskrivningar, produktionsbortfall och ökade vårdkostnader när tillstånd förvärras under väntetiden belastar samhällsekonomin med miljardbelopp årligen, enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv.

För att komma till rätta med problematiken har flera regioner infört olika åtgärder. Många arbetar med utökade operationstider, effektivare schemaläggning och nya arbetssätt. Digitalisering och nya tekniska lösningar har också börjat implementeras för att effektivisera flöden och korta ledtider.

Regeringen har under de senaste åren tillfört extra resurser för att minska vårdköerna, bland annat genom den så kallade kömiljarden. Men kritiker menar att dessa satsningar inte räcker till för att lösa de strukturella problemen i sjukvården.

– Vi ser att tillfälliga ekonomiska tillskott inte löser grundproblemet. Det handlar om långsiktiga strukturella förändringar, mer effektiva vårdprocesser och inte minst kompetensförsörjning, säger en källa inom Vårdförbundet.

Bristen på vårdpersonal, särskilt specialistsjuksköterskor, är ytterligare en faktor som försvårar situationen. Utan tillräcklig bemanning kan regionerna inte öka operationskapaciteten i den takt som skulle behövas för att korta köerna.

Patientorganisationer uttrycker oro över utvecklingen och pekar på att långa väntetider kan leda till försämrade behandlingsresultat och onödigt lidande. Enligt Patientlagen har patienter rätt till vård inom rimlig tid, men i praktiken är det svårt för många att få denna rättighet tillgodosedd.

Experter på området menar att sjukvården står inför ett paradigmskifte där nya innovativa lösningar, ökad samverkan mellan regioner och privata vårdgivare samt preventiva insatser måste till för att vända trenden med växande vårdköer.

Frågan kommer sannolikt att vara en viktig politisk fråga även framöver, då tillgången till god vård inom rimlig tid är en grundläggande förväntning hos befolkningen och en förutsättning för ett välfungerande samhälle.