Thailändska bärplockare får miljoner i ersättning efter människohandel i Åsele

Under sommaren 2023 anlände omkring 150 thailändska bärplockare till Åsele för säsongsarbete i de svenska skogarna. Vad som skulle ha varit en möjlighet till säsongsförtjänst utvecklades istället till ett fall av människohandel som nu har resulterat i betydande skadeståndsersättningar till offren.

Efter att en polisutredning om misstänkt människohandel inleddes, valde nio av bärplockarna att stanna kvar i Sverige för att vittna i den efterföljande rättsprocessen. Majoriteten av arbetarna återvände till Thailand, men deras vittnesmål bidrog till att bärhandlarna senare dömdes till fängelsestraff för sina brott.

När domarna föll överfördes skadeståndsanspråken för de nio vittnande plockarna till Brottsoffermyndigheten, eftersom Kronofogden konstaterat att de dömda bärhandlarna saknade tillgångar som kunde utmätas. Efter den initiala processen har fler drabbade bärplockare ansökt om skadestånd.

”Totalt handlar det om 31 ärenden, varav två ännu inte är färdigbehandlade”, förklarar Ingela Ackemo från Brottsoffermyndigheten. ”Möjligheten är stor att fler ansöker, det kan handla om upp till 150 plockare totalt. Vi uppmuntrar fler att ansöka.”

Brottsskadeersättningen till de 29 bärplockare vars fall hittills avgjorts uppgår till 80 000 kronor per person för den kränkning de utsatts för. Den sammanlagda ersättningen uppgår därmed till drygt 2,3 miljoner kronor.

Fallet belyser en problematik som funnits i den svenska bärindustrin under flera år. Bärplockning i Sverige har länge lockat säsongsarbetare från Thailand och andra asiatiska länder, då efterfrågan på inhemsk arbetskraft varit låg för det fysiskt krävande och lågbetalda arbetet. Samtidigt har systemet kritiserats för bristande kontroll och tillsyn, vilket skapat förutsättningar för exploatering.

Bärindustrin i norra Sverige är betydelsefull både ekonomiskt och kulturellt. Skogsbär som blåbär, lingon och hjortron skördas årligen i stora mängder och exporteras till livsmedelsindustrier världen över. Svenska blåbär är särskilt eftertraktade för sitt höga innehåll av antioxidanter och används i allt från kosttillskott till livsmedel.

De senaste årens uppmärksammade fall av människohandel har lett till skärpta regler och ökad granskning av arbetsförhållandena inom branschen. Myndigheterna har intensifierat sina kontroller av bäruppköpare och entreprenörer som anlitar utländsk arbetskraft.

Enligt experter handlar problematiken ofta om att bärplockarna får falska löften om inkomster och arbetsvillkor innan de anländer till Sverige. Många tvingas också betala höga avgifter till rekryterare i hemlandet och hamnar därmed i skuld redan innan arbetet påbörjas.

För de thailändska bärplockarna i Åsele-fallet innebär ersättningen från Brottsoffermyndigheten ett erkännande av det lidande de utsatts för. De 80 000 kronor som varje offer tilldömts kan jämföras med vad många av dem hoppats tjäna under en hel säsong av hårt arbete i de svenska skogarna.

Fallet har väckt debatt om ansvarsfrågan i leverantörskedjor inom livsmedelsindustrin. Flera större livsmedelsföretag har nu skärpt sin uppföljning av råvaror som kommer från vilda bär för att säkerställa att de inte har kopplingar till människohandel eller andra former av exploatering.

Trots de ökade kontrollerna menar kritiker att grundproblemet kvarstår så länge det finns ekonomiska incitament att kringgå reglerna och utnyttja människor i utsatta positioner. Branschorganisationer för bäruppköpare har dock uttryckt sitt stöd för hårdare reglering som kan rensa bort oseriösa aktörer.

För de drabbade thailändska bärplockarna blir ersättningen från svenska staten en form av upprättelse, även om den inte kan kompensera fullt ut för vad de genomlidit. Myndigheterna fortsätter nu arbetet med att nå ut till övriga potentiella offer från samma fall, i hopp om att fler ska få den ersättning de har rätt till.