En reform som enligt uppgift ska kosta tio miljarder kronor om året planeras av regeringen. Finansieringen ska bland annat ske genom minskad byråkrati, lägre bidragsfusk och omfördelade medel. Det framgår av uppgifter som presenterades i samband med ett pressframträdande.
En central del i förslaget är att avskaffa den nuvarande avgiften inom en viktig välfärdssektor. Enligt företrädare för regeringen handlar det i praktiken om att ta bort en skatt på arbete. Avgiften, som idag betalas av hushåll med barn, slår särskilt hårt mot vissa grupper i samhället.
Bland dem som pekas ut som extra drabbade finns ensamstående föräldrar, utrikes födda kvinnor och hushåll med lägre inkomster. För dessa grupper kan avgiften utgöra ett betydande hinder för att delta i arbetslivet på heltid. Att avskaffa den skulle därmed kunna öka både sysselsättning och jämställdhet.
Statsminister Ulf Kristersson och finansminister Elisabeth Svantesson väntas presentera förslaget formellt vid en presskonferens i Mariefred. Valet av plats är inte en slump, utan ska ses som en symbolisk markering. Mariefred ligger i en valkrets där frågan om familjers ekonomiska villkor varit särskilt uppmärksammad under senare år.
Reformen har väckt debatt redan innan den officiellt har presenterats. Förespråkare menar att den skulle innebära en historisk förändring av hur välfärdstjänster finansieras i Sverige. Kritiker å sin sida ifrågasätter både finansieringen och de långsiktiga effekterna på kvaliteten i verksamheten.
De tio miljarder kronor som reformen beräknas kosta motsvarar en inte obetydlig del av statsbudgeten. Regeringens avsikt är att finansiera reformen genom att effektivisera den offentliga förvaltningen. Minskad administration och tydligare regelverk nämns som konkreta åtgärder. Dessutom ska satsningar på att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bidra till finansieringen.
Enligt officiella siffror uppgår de årliga felaktiga utbetalningarna inom välfärdssystemen till flera miljarder kronor. Att minska dessa skulle alltså kunna frigöra betydande resurser. Samtidigt påpekar bedömare att det kan vara svårt att nå full effekt inom den närmaste tiden.
Reformen sätts också in i ett större sammanhang. Sverige har under en längre tid haft en lägre arbetskraftsdeltagande bland utrikes födda kvinnor jämfört med många andra grupper. Flera tidigare utredningar har pekat på att höga avgifter inom barnomsorgen kan vara en bidragande orsak. En avgiftsfri verksamhet skulle därför kunna vara ett effektivt verktyg för att stärka integrationen och öka deltagandet på arbetsmarknaden.
Även näringslivet har reagerat på uppgifterna. Flera branschorganisationer har välkomnat förslaget och menar att det kan mildra kompetensbristen inom vård- och omsorgssektorn. Om fler föräldrar kan arbeta heltid eller utöka sina arbetstider kan det bidra till att lösa bemanningskrisen inom flera välfärdsyrken.
Historiskt sett har den svenska modellen byggt på en bred samhällsservice som finansierats gemensamt. Avgiftsfri tillgång till barnomsorg kan ses som nästa steg i den utvecklingen. Frågan har utretts flera gånger tidigare, men aldrig tidigare kommit så långt som till ett konkret regeringsförslag.
Det återstår att se hur förslaget tas emot i riksdagen och bland kommunerna, som är huvudmän för verksamheten. Kommunerna har länge efterfrågat tydliga besked från statligt håll när nya reformer introduceras. Kompensationen för de minskade intäkterna blir en nyckelfråga i den fortsatta processen.
