En ny granskning från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, visar på en oroande utveckling av hat och hot mot LGBTQ-personer i svenska sociala medier. Studien, som omfattar 4 026 kommentarer från 90 öppna diskussionstrådar under perioden 2024 till 2026, ger en dyster bild av klimatet online.

Forskarna har systematiskt analyserat kommentarer på plattformarna Facebook, X (tidigare Twitter), TikTok och det svenska diskussionsforumet Flashback. Resultaten visar på ett genomgående fientligt tonläge där LGBTQ-personer visserligen tillåts existera, men förväntas hålla sig osynliga.

Många av kommentarerna innehåller direkta kränkningar och hånskratt riktat mot LGBTQ-personer. Ett återkommande inslag är användningen av emojis för att uttrycka känslor – de vanligaste är de som symboliserar illamående och avsky. Plattformen X stack ut som särskilt problematisk med både flest fientliga kommentarer och färst stödjande inlägg.

Sara Brunnberg, enhetschef på FOI, konstaterar att hatkommentarerna ökar markant i samband med specifika händelser kopplade till LGBTQ-frågor. Ett tydligt exempel är när den nya lagen om könsidentitet trädde i kraft, vilket utlöste en våg av fientliga reaktioner online.

RFSL, som arbetar för LGBTQ-personers rättigheter i Sverige, bekräftar bilden av ett försämrat klimat. Organisationens förbundsordförande Lovise Brade pekar på att en tydlig förändring blev synlig omkring 2016, och att utvecklingen sedan dess har accelererat kraftigt.

Enligt Brade har tonen hårdnat så pass mycket att kommentarer som idag passerar obemärkt förbi, för tio år sedan skulle ha betraktats som djupt kränkande och oacceptabla. Detta representerar en normalisering av hatfulla yttranden som är djupt problematisk för samhällsklimatet.

Flera faktorer ligger bakom den negativa utvecklingen. Brade lyfter fram det alltmer polariserade politiska klimatet, både i Sverige och internationellt, som en bidragande orsak. Samtidigt påpekar hon att ökad synlighet för LGBTQ-personer paradoxalt nog ofta leder till att hatet blir mer utbrett och synligt.

När fler personer vågar vara öppna med sin identitet och visa vem de är, väcker det ofta starka reaktioner hos de som motsätter sig LGBTQ-personers rättigheter. Detta mönster är välkänt från andra sammanhang där marginaliserade grupper kämpar för erkännande och lika behandling.

FOI:s material innehöll dock inte enbart negativitet. Forskarna noterade också förekomsten av positiva och stödjande kommentarer. En intressant iakttagelse var att på Facebook kunde en större mängd positiva kommentarer leda till att dessa syntes högre upp i kommentarsfälten, vilket potentiellt kan påverka den upplevda tonen i diskussionerna.

Stöd från utomstående spelar en betydelsefull roll, betonar RFSL. Lovise Brade framhåller särskilt organisationens sektion för stolta föräldrar som ett lysande exempel. Dessa föräldrar är inte nödvändigtvis själva en del av LGBTQ-gemenskapen, men väljer aktivt att stå upp för sina barns och andras rättigheter.

Som en del av undersökningen intervjuade FOI även 20 personer som på olika sätt är offentligt engagerade i LGBTQ-frågor. Resultaten visar att hat och fientlighet online får konkreta konsekvenser även i det fysiska livet. Flera av de intervjuade upplever en känsla av otrygghet som sträcker sig bortom den digitala världen.

Vissa överväger att lämna sociala medieplattformar helt och hållet, medan andra har valt att minska sin aktivitet och synlighet. Detta får direkta konsekvenser för den demokratiska debatten och mångfalden av röster i det offentliga samtalet.

Jämställdhetsminister Nina Larsson från Liberalerna kommenterar rapporten med allvar. Hon uttrycker att även om det är uppmuntrande att se att positiva kommentarer har en viss effekt, målar undersökningen sammantaget upp en mörk bild av situationen.

Larsson betonar att fientlighet mot LGBTQ-personer inte är ett isolerat problem utan påverkar hela samhället. Hon hänvisar till internationella studier som visar att det finns organiserade krafter bakom många av de fientliga rörelserna online.

Ministern understryker behovet av ökad kunskap om den aktuella situationen för att kunna utveckla rätt åtgärder och effektivt möta hatet. Detta kräver fortsatt forskning och samarbete mellan myndigheter, civilsamhället och de digitala plattformarna själva.