En ny undersökning från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en tydlig förändring i svenska folkets inställning till ett eventuellt euromedlemskap. Om en folkomröstning om euron hade hållits i maj i år skulle 28,7 procent ha röstat ja, vilket är en nedgång från 32,0 procent i maj 2025.

Samtidigt har nej-sidan stärkts markant. Andelen som skulle ha röstat emot ett svenskt införande av euron ökade till 52,1 procent, jämfört med 49,5 procent vid mätningen året innan. Andelen osäkra röstare, de som uppgav att de inte visste hur de skulle ha röstat, uppgick till 19,2 procent.

Den ökade motståndet mot euron och det stärkta stödet för den svenska kronan representerar ett tydligt trendbrott. Under flera år har opinionen rört sig i motsatt riktning, med ett gradvis ökande stöd för gemensam valuta. Den nya utvecklingen kommer efter att kronan stärktes kraftigt mot andra valutor under 2025.

Bakgrunden till förändringen kan kopplas till kronans förbättrade ställning på valutamarknaderna. Efter år av försvagning återhämtade sig den svenska valutan rejält under förra året, vilket kan ha påverkat väljarnas uppfattning om behovet av att byta till euro. En stark krona innebär förbättrad köpkraft för svenska konsumenter och företag vid handel med utlandet.

Sverige genomförde en folkomröstning om euron 2003, då 56,1 procent av väljarna röstade nej till att införa den gemensamma valutan. Sedan dess har landet behållit kronan som valuta, trots att Sverige enligt EU-fördraget i princip är förpliktat att införa euron när vissa ekonomiska kriterier är uppfyllda. Frågan har dock legat relativt vilande på den politiska agendan under många år.

Under 2010-talet och början av 2020-talet såg man en långsam men stadig ökning av stödet för euron i olika opinionsmätningar. Detta skedde i en period då kronan ofta försvagades och där ekonomisk osäkerhet i världen fick vissa att se fördelar med att tillhöra en större valutaunion. Den senaste utvecklingen visar dock att opinionen kan svänga när de ekonomiska förutsättningarna ändras.

SCB påpekar att siffrorna i undersökningen har en statistisk felmarginal på 1,3 till 1,6 procentenheter. Detta innebär att de faktiska värdena kan ligga något högre eller lägre än de uppmätta resultaten, men trenden med ökat motstånd mot euron är ändå tydlig även med felmarginalen i beaktande.

Resultaten kan få betydelse för den ekonomiska och politiska debatten i Sverige. Även om ingen folkomröstning är planerad i närtid ger undersökningen en indikation på hur svenska folket ser på valutafrågan just nu. För politiska partier och beslutsfattare ger detta viktiga signaler om var väljarna står i en fråga som tidigare varit kontroversiell och splittrat opinionen.

Kronans utveckling fortsätter att vara central för svensk ekonomi. En stark krona gör import billigare och dämpar inflationen, men kan samtidigt göra det svårare för exportföretag att konkurrera på internationella marknader. Balansen mellan dessa faktorer påverkar både allmänhetens uppfattning om valutan och den ekonomiska politiken.

För närvarande är 20 av EU:s 27 medlemsländer med i eurosamarbetet. Sverige tillhör tillsammans med länder som Danmark och Polen de EU-medlemmar som behållit sina nationella valutor. Frågan om valutaunioner och ekonomisk integration fortsätter att vara aktuell i den europeiska debatten, särskilt i ljuset av ekonomiska utmaningar och geopolitiska förändringar.