SVT:s granskning avslöjar allvarliga brister i åklagarmyndighetens hantering av kontaktförbud, där våldsutsatta personers nya identiteter röjs för deras förövare. Problemet ligger i hur åklagare använder datasystemet Cåbra. När ett kontaktförbud ska utfärdas hämtas skyddspersonens senaste namn automatiskt in i systemet. Om personen har en skyddad identitet och bytt namn för att undkomma förföljelse, måste åklagaren manuellt ändra till det gamla namnet i beslutet. SVT har dock funnit flera fall där åklagare missat detta avgörande steg, vilket resulterat i att förövare fått tillgång till offrens nya namn och adresser. Detta har orsakat enorm stress och rädsla för de drabbade, som återigen tvingas leva med hotet om att bli uppsökta.

”Anna” och ”Sara” är två av de kvinnor som drabbats av denna miss. De beskriver den ständiga oron och den psykiska påfrestningen det innebär att behöva byta namn och identitet, bara för att återigen bli exponerade för sina förövare genom myndighetens misstag. Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige (Roks) bekräftar att de har kontakt med många kvinnor som upplevt samma sak. Att få sin nya identitet röjd kan få förödande konsekvenser för våldsutsatta personer, som ofta lever i ständig rädsla för sina förövare. Det kan tvinga dem att återigen gå under jorden, byta bostad och leva under konstant stress.

Åklagarmyndigheten saknar officiell statistik över hur utbrett problemet är. Deras tillsynsavdelning har sedan 2021 endast hanterat fyra ärenden där åklagare begått detta misstag, men varken ”Saras” eller ”Annas” fall finns bland dessa. Detta tyder på en betydande underrapportering, då många offer kanske inte känner till sina rättigheter eller orkar anmäla. Det är också möjligt att mörkertalet är stort, då många kvinnor kanske inte ens vet att deras nya identiteter har röjts.

I ”Saras” fall upptäckte SVT att hennes nya namn, som hon antagit efter den första identitetsröjningen, också hade avslöjats – av en annan åklagare. Detta beslut skickades visserligen inte direkt till hennes förövare, men det är en offentlig handling som vem som helst kan begära ut. Detta visar på ytterligare en brist i systemet och hur lätt det är för känslig information att hamna i fel händer. ”Sara” själv var omedveten om denna andra röjning, vilket ytterligare understryker vikten av att åklagarmyndigheten tar sitt ansvar och skyddar våldsutsatta personers identiteter.

Flera åklagare som SVT intervjuat menar att datasystemet Cåbra borde utrustas med en varningsfunktion som uppmärksammar när två olika namn förekommer i ett kontaktförbudsbeslut. Åklagarmyndighetens IT-avdelning hävdar dock att det är komplicerat att implementera en sådan funktion. De menar att den befintliga varningen, som informerar om att beslutet gäller en person med skyddade personuppgifter, är tillräcklig. Detta argument är dock otillräckligt, då det inte förhindrar att åklagare av misstag anger fel namn i beslutet.

Eva Johnsson, vice överåklagare på Åklagarmyndighetens utvecklingsavdelning, betonar att åklagarna får utbildning i hur de ska hantera kontaktförbud och att systemet flaggar för skyddade personuppgifter. Hon menar dock att det ytterst är den enskilda åklagarens ansvar att fatta rätt beslut. Detta resonemang är problematiskt, då det lägger ansvaret på individen istället för att åtgärda systembristerna. Det är avgörande att Åklagarmyndigheten tar ett helhetsgrepp om problemet och implementerar tekniska lösningar som minimerar risken för mänskliga fel. Det handlar om att skydda våldsutsatta personer och säkerställa att de kan leva tryggt utan rädsla för att bli uppsökta av sina förövare.