Niger uppger att dussintals soldater dödats eller tillfångatagits i myteri – AP kan inte bekräfta

Dussintals soldater har dödats eller tagits tillfånga efter att militära enheter gjorde myteri i Niger i lördags. Det uppger statlig tv, som beskriver striderna som pågick ”ett par timmar på flera håll”. Militärjuntan i Niamey säger sig ha återtagit kontrollen, men nyhetsbyrån AP har inte kunnat bekräfta uppgifterna.

Det senaste våldet är ytterligare ett tecken på den djupa instabilitet som präglat Niger sedan kuppen 2023. I huvudstaden har väpnade uppror och riktade protester förekommit upprepade gånger. Enligt AP har tre attacker i år riktats mot den militärregim som tog makten för snart två år sedan.

Kuppen i juli 2023 störtade den demokratiskt valde presidenten Mohamed Bazoum. I spetsen för juntan står general Abdourahamane Tchiani, tidigare chef för presidentgardet. Kuppen ledde till sanktioner från Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap, Ecowas, och en diplomatisk kris med Frankrike, som tidigare hade trupper i landet.

För omvärlden är utvecklingen i Niger inte bara en fråga om säkerhet och demokrati. Landet är en av världens viktigaste leverantörer av uran, en råvara som fått förnyad strategisk betydelse i takt med att fler länder satsar på kärnkraft. Niger står för omkring fem procent av världens uranutvinning, och gruvorna i norr har länge varit en central inkomstkälla för staten.

Den franskägda koncernen Orano, tidigare Areva, har under decennier drivit urangruvor i Arlit-området. Orano har också varit engagerat i det stora Imouraren-projektet, som anses vara en av världens största kända uranfyndigheter. Efter kuppen 2023 har relationerna mellan Niger och Frankrike försämrats kraftigt. Juntan har bland annat ifrågasatt utländska gruvbolags roll och krävt en större andel av intäkterna.

Kanadensiska Global Atomic är ett annat bolag med stark exponering mot Niger. Företaget utvecklar Dasa-projektet, en fyndighet som beskrivits som en av de rikaste i världen. Projektet har setts som en potentiell motor för landets gruvsektor, men politisk osäkerhet och säkerhetsproblem har upprepade gånger skjutit upp planerna. För investerare innebär myteriet i helgen ytterligare en påminnelse om riskerna med att verka i regionen.

Uranmarknaden har tidigare reagerat på oroligheterna i Niger. Efter kuppen 2023 steg uranpriserna på internationella terminsmarknader, drivna av oro för att leveranser från de nigerianska gruvorna skulle störas. Den senaste tidens händelser kan få liknande effekter, även om det ännu är oklart om striderna påverkat själva gruvdriften. Analytiker pekar på att marknaden är känslig för nyheter från Niger eftersom en så stor del av världens uran kommer från ett fåtal länder.

Samtidigt är efterfrågan på uran på väg upp. Flera europeiska länder, däribland Sverige, har beslutat att bygga ut kärnkraften för att klara klimatomställningen. Det har skapat ett ökat intresse för långsiktiga leveransavtal, och gruvbolag världen över försöker säkra nya fyndigheter. I det läget blir politisk instabilitet i ett av världens viktigaste uranländer en global angelägenhet.

För Niger självt är gruvsektorn avgörande för ekonomin. Uranet står för en betydande del av exportintäkterna, och utländska investeringar har varit en viktig källa till statliga intäkter. Men den politiska oron och de upprepade attackerna mot regimen gör det svårare att locka nya investerare. Vissa internationella aktörer har redan dragit ner på sin närvaro eller pausat projekt i väntan på ett stabilare läge.

Det är ännu oklart vad som utlöste helgens myteri och vilka enheter som deltog. Statlig tv uppger att striderna varade i ett par timmar och att situationen nu är under kontroll, men oberoende bekräftelser saknas. Myndigheterna har inte heller gett någon information om hur många av de dödade eller tillfångatagna som var soldater, eller om civila drabbats.

Det som däremot står klart är att Niger befinner sig i ett fortsatt skört läge. Kombinationen av politiska maktkamper, säkerhetshot och ekonomiska utmaningar gör landet till en osäker partner för gruvindustrin – trots landets stora mineraltillgångar.