Svenskarnas betalningsförmåga under press – skulder hos inkasso ökar markant

Majoriteten av svenskar med betalningssvårigheter visar en god vilja att göra rätt för sig, enligt nya siffror från inkassobranschen. Trots detta pekar statistiken på en oroande trend där den totala skuldbördan växer och fler personer dröjer längre med att reglera sina skulder.

”Det faktum att en så stor andel regleras frivilligt visar att många, den stora majoriteten, vill göra rätt för sig så fort de kan,” säger Fredrik Engström, ordförande för Svensk Inkasso, i ett pressmeddelande.

Nya data för 2025 avslöjar dock att andelen ärenden som tog mer än tre månader att betala har stigit från 25 procent under 2023 till 29 procent 2025. Denna fyraprocentiga ökning indikerar att fler hushåll kämpar med långsiktiga ekonomiska svårigheter.

Särskilt alarmerande är att den totala skuldbördan hos inkassobolagen har ökat dramatiskt. Vid slutet av 2025 uppgick skulderna till 143,3 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 13 procent jämfört med 2024, då den totala summan var 126,8 miljarder kronor.

Under 2025 registrerades 8,5 miljoner nya inkassoärenden medan 7,2 miljoner ärenden avslutades. Detta skapar ett nettotillskott på 1,3 miljoner ärenden, vilket bidrar till den ökande skuldbördan i samhället.

Utvecklingen speglar den ekonomiska situation många svenskar befinner sig i efter flera år av stigande räntor, hög inflation och ökade levnadskostnader. Experter inom privatekonomi pekar på att räntehöjningarna från Riksbanken har slagit särskilt hårt mot hushåll med stora bolån.

Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, kommenterar situationen: ”Vi ser nu effekterna av en längre period med ekonomisk press på hushållen. Många har förbrukat sina buffertsparande och börjar få svårt att hantera löpande utgifter, vilket resulterar i betalningsanmärkningar och inkassoärenden.”

Geografiskt ser man tydliga skillnader där storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö har högre andel inkassoärenden per capita, sannolikt kopplat till högre boendekostnader. Samtidigt rapporterar flera glesbygdskommuner om ökande problem med långtidsarbetslöshet och ekonomisk utsatthet.

Situationen har även väckt oro bland myndigheter. Kronofogden rapporterar parallellt om ökade ansökningar om skuldsanering, ett tecken på att fler människor hamnat i så allvarliga ekonomiska svårigheter att de söker formell hjälp för att hantera sin situation.

Ur ett branschperspektiv noterar inkassobolagen att skulder relaterade till e-handel och digitala tjänster fortsätter att öka, medan traditionella fakturafordringar från detaljhandel och telekombolag utgör en relativt konstant andel. Detta reflekterar förändrade konsumtionsmönster i samhället.

Finansinspektionen följer utvecklingen noga och har uttryckt oro över hushållens ökade skuldsättning. I en rapport från förra månaden lyfte myndigheten fram risker för den finansiella stabiliteten om trenden fortsätter.

För enskilda hushåll kan konsekvenserna vara allvarliga. En betalningsanmärkning kan göra det svårt att teckna hyreskontrakt, ta lån eller till och med påverka jobbmöjligheter inom vissa sektorer.

Svensk Inkasso betonar vikten av tidiga insatser för att förhindra att ekonomiska problem eskalerar. ”Det är alltid bättre att ta kontakt med fordringsägaren tidigt i processen för att diskutera betalningsplaner, snarare än att vänta tills ärendet hamnar hos inkasso,” säger Fredrik Engström.

Konsumentverket rekommenderar personer med ekonomiska bekymmer att söka budget- och skuldrådgivning hos sin kommun, en kostnadsfri tjänst som kan hjälpa till med att skapa överblick och struktur i privatekonomin.

Trots de oroande siffrorna finns positiva tecken. Riksbankens senaste räntesänkningar förväntas ge viss lättnad för hushåll med bolån under kommande år, vilket kan bromsa utvecklingen av nya inkassoärenden.