Nordea förväntar sig inga räntehöjningar i år

Osäkerheten kring Mellanösternkonflikten och dess påverkan på globala energimarknader skapar ny oro bland ekonomiska bedömare. Enligt Annika Winsth kommer krigets ekonomiska konsekvenser i hög grad bero på hur länge oljeleveranser och gastransporter från Persiska viken förblir blockerade.

Den utdragna konflikten kommer i ett läge där centralbanker världen över navigerar i en komplicerad ekonomisk terräng med inflationstryck, geopolitisk osäkerhet och varierande tillväxtutsikter. I detta sammanhang väntar flera viktiga räntebeslut under de kommande veckorna.

Svenska Riksbanken planerar sitt nästa räntebesked den 7 maj, ett beslut som kommer att noggrant analyseras av både marknadsaktörer och hushåll. Riksbanken har under det senaste året genomfört en rad räntehöjningar för att bekämpa inflationen, men har nyligen signalerat en mer avvaktande hållning när inflationstrycket visat tecken på att lätta.

På den internationella arenan står USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) i centrum denna vecka. På onsdag presenterar Fed sitt räntebesked, men inga förändringar förväntas denna gång. Mötet får särskild betydelse då många bedömare ser detta som ett av de sista under Jerome Powells ordförandeskap. Powell, som utnämndes till Fed-ordförande 2018, har navigerat genom både coronapandemin och den efterföljande inflationskrisen.

Även Europeiska centralbanken (ECB) håller räntemöte denna vecka, med besked på torsdag. Analytiker är eniga om att ECB sannolikt inte kommer att ändra räntenivåerna vid detta möte. Däremot pekar allt fler bedömare på att en räntehöjning kan bli aktuell redan vid nästa möte i juni. Inflationsbekämpning förblir en central prioritet för ECB, även om vissa ekonomier inom eurozonen visar tecken på avmattning.

För svensk del innebär detta en komplex situation. Nordea bedömer att ECB kan höja sin styrränta en eller möjligen två gånger utan att Riksbanken behöver agera, men inte mer än så, enligt Winsth. Detta antyder att svenska räntebeslut fortsatt kommer att påverkas starkt av internationella centralbankers agerande, särskilt ECB:s.

Relationen mellan de olika centralbankernas beslut illustrerar den komplexa verklighet som globala ekonomier nu befinner sig i. Medan inflationen gradvis dämpas i många länder, kvarstår risken för nya prisökningar, inte minst om konflikten i Mellanöstern eskalerar ytterligare och påverkar energipriserna.

För svenska hushåll och företag innebär dessa förhållanden fortsatt osäkerhet. Hushåll med rörliga bolåneräntor följer utvecklingen med särskilt intresse, medan exportföretag bekymrar sig över både ränteutveckling och valutakurseffekter.

Finansmarknadsexperter betonar vikten av att följa utvecklingen i Persiska viken noga. En längre tids störningar i energileveranser kan snabbt förändra inflationsbilden och därmed även centralbankernas räntepolitik. Högre energipriser skulle kunna tvinga fram mer restriktiva penningpolitiska åtgärder, trots en annars avmattande ekonomisk aktivitet.

Det finns också oro för att en kombination av geopolitiska spänningar och fortsatt strama räntenivåer kan leda till en mer uttalad global ekonomisk inbromsning än vad som tidigare förutsetts. Särskilt utsatta är utvecklingsekonomier med höga skuldbördor och länder med stort importberoende av energi.

Sammantaget står finansmarknaderna inför en vecka med potentiellt avgörande besked från världens ledande centralbanker. Besluten kommer att analyseras inte bara för deras omedelbara effekt på räntenivåer utan även för de signaler de ger om hur centralbankerna bedömer de ekonomiska riskerna i skuggan av geopolitisk oro och osäkra tillväxtutsikter.