En svensk politisk grupps valkampanj i turkiska staden Kulu har väckt uppmärksamhet och frågor om gränsöverskridande politisk påverkan inför de svenska kommunalvalen. Stora valaffischer med partiets kandidater till kommunalvalen i Huddinge och Haninge har satts upp i den turkiska staden, rapporterar lokala medier.

På affischerna, som är skrivna på turkiska, uppges att partiet behöver 1 200 röster i varje kommun. Detta visar på en tydlig strategi att mobilisera röstberättigade svenska medborgare som för tillfället befinner sig i Turkiet. Kampanjen har väckt diskussioner om internationell påverkan på svenska lokala val och hur politiska partier använder diasporagrupper i sin strategi.

Partiet Nyans, som står bakom valkampanjen, har bekräftat sin strategi att nå ut till svenskar med turkisk bakgrund som befinner sig i Turkiet under valperioden. Partiledare Mikail Yüksel förklarar för tidningen att dessa röster skulle kunna vara avgörande för partiets valresultat.

”Det skulle kunna vara avgörande för oss, det är en hel del människor som bor i Huddinge och Haninge som befinner sig där just nu”, säger Yüksel till Mitt i.

Att kampanjen genomförs just i dessa två kommuner är ingen slump. Både Huddinge och Haninge har betydande populations grupper med turkisk bakgrund, vilket gör dem till strategiskt viktiga områden för partiet. Om Nyans lyckas mobilisera tillräckligt många röster skulle det kunna ge partiet mandat i kommunfullmäktige.

Enligt tidningen Kvartal skulle ett mandat i Huddinge fullmäktige kunna ge partiet en så kallad vågmästarroll. I en sådan position skulle Nyans kunna få ett oproportionerligt stort inflytande över den lokala politiken genom att deras röster blir avgörande för vilken politisk konstellation som kan bilda majoritet i kommunen.

Partiet Nyans bildades inför valet 2022 och har snabbt etablerat sig som en aktör som främst riktar sig till väljare med utländsk bakgrund, särskilt från Mellanöstern och Turkiet. Partiets politiska plattform har dock varit föremål för omfattande debatt och kritik.

En av de mest kontroversiella frågorna som Nyans har drivit är kravet på att Hamas ska tas bort från EU:s terrorlista. Hamas, som kontrollerar Gazaremsan, klassas av både EU och Sverige som en terroristorganisation efter att ha genomfört och tagit ansvar för talrika terrordåd mot civila mål.

Partiledaren Mikail Yüksel har själv en kontroversiell bakgrund. Före valet 2018 uteslöts han ur Centerpartiet på grund av kopplingar till den turkiska högerextrema organisationen Gråa vargarna. Organisationen, vars officiella namn är Ülkücü-rörelsen, har en lång historia av politiskt våld och betraktas som extremistisk i flera europeiska länder.

Trots dessa kontroverser har Nyans lyckats bygga upp en väljarbas och etablera sig i det svenska politiska landskapet. Partiets strategie att aktivt kampanja bland svenska medborgare i Turkiet representerar en ny dimension i svensk lokalpolitik, där gränsöverskridande kampanjer och internationell mobilisering blir allt vanligare.

Frågan om hur utlandsvalkampanjer påverkar det demokratiska samtalet har blivit aktuell i flera europeiska länder. Kritiker menar att kampanjer som genomförs utanför Sveriges gränser kan försvåra en öppen demokratisk debatt där alla röstberättigade kan delta och ta del av argumenten. Samtidigt hävdar företrädare för denna typ av kampanjer att det är en naturlig del av modern politik att nå ut till väljare oavsett var de befinner sig.

Valresultatet i Huddinge och Haninge kommer att visa om strategin att mobilisera väljare i Turkiet gav önskad effekt. Oavsett utfall har kampanjen väckt en viktig diskussion om internationell påverkan på lokala svenska val och hur politiska partier arbetar för att nå sina målgrupper i en alltmer globaliserad värld.