Europeiska gaslagren ligger på historiskt låga nivåer efter våren och sommarens turbulens på energimarknaderna. Med endast 47 procent av kapaciteten fylld befinner sig kontinenten i en sårbar position inför den kommande vintern. Det är en nedgång på 9,2 procentenheter jämfört med samma period förra året.

Christian Holtz, energimarknadsanalytiker på konsultföretaget Polite Energy, varnar för att situationen kan få allvarliga konsekvenser för elkonsumenterna. Om hösten och vintern blir särskilt kall finns det risk för mycket höga elpriser i både Europa och Sverige. Trots att vapenvilan och fredsförhandlingarna i Mellanöstern har bidragit till att pressa ner priset på fossil gas på Amsterdams terminsmarknad till de lägsta nivåerna sedan april, återstår stora utmaningar.

Våren 2024 präglades av omfattande störningar i samband med Irankonflikten. Blockader av tankfartyg genom Hormuzsundet och bombningar av energianläggningar runt Persiska viken ledde till drastiska produktionsstopp och förseningar i gasleveranserna till Europa. Konsekvenserna av dessa händelser märks fortfarande tydligt i de europeiska gaslagren, som inte har kunnat fyllas på i samma takt som normalt.

Återhämtningen väntas bli långdragen och komplicerad. Även om stora gasproducerande länder som Qatar arbetar på att återstarta stoppade produktionsanläggningar och öka frakttrafiken genom Hormuzsundet under sommaren, är vägen tillbaka till situationen före Irankonflikten både lång och krokig.

Ett särskilt problem utgörs av den stora Ras Laffan-anläggningen i Qatar, som i normala fall står för mellan 15 och 20 procent av landets totala gasexport. Skadorna från iranska attacker mot denna kritiska infrastruktur förväntas ta mellan tre och fem år att återställa enligt Holtz. Detta innebär att en betydande del av Europas gasförsörjning kommer att vara begränsad under en överskådlig framtid.

Situationen kompliceras ytterligare av den pågående värmeböljan som sveper över Europa. Den ovanligt höga temperaturen driver upp efterfrågan på elektricitet för ventilation och kylning, vilket i sin tur bromsar återfyllnaden av de redan ovanligt utarmade gaslagren. Detta skapar en ond cirkel där behovet av energi ökar samtidigt som möjligheten att bygga upp reserver minskar.

Elmarknaden befinner sig just nu i ett turbulent läge med ovanligt höga pristoppar. Särskilt i södra Sverige märks dessa prisökningar under kvällstimmarna. Förklaringen ligger i att solkraftsproduktionen i Europa faller bort när solen går ner, vilket skapar en plötslig brist i produktionsmixen som måste täckas av andra energikällor.

Sverige påverkas av den europeiska energisituationen trots att landet har en stor andel förnybar energi i form av vattenkraft. Smittoeffekten sker genom den gränsöverskridande elhandeln som knyter samman de nordiska och europeiska elmarknaderna. När priserna stiger i Europa sprider sig effekterna norrut genom handelskablar och gemensamma marknadsmekanismer.

Holtz förklarar att marginalkostnaden för gaseldad kraft i Europa i praktiken bestämmer elpriserna även för vattenkraft i Sverige och övriga nordiska länder. Detta innebär att även om svensk elproduktion i hög grad baseras på vattenkraft och kärnkraft, så kopplas priserna till den dyraste produktionsformen som behövs för att täcka efterfrågan på den gemensamma marknaden.

Den kommande vintern utgör därmed en kritisk period för energiförsörjningen i Europa. Med gaslagren på historiskt låga nivåer, begränsad produktionskapacitet i Qatar och osäkerhet kring väderförhållandena, finns det anledning till oro. För svenska hushåll och företag kan detta komma att märkas i form av betydligt högre elräkningar, särskilt om temperaturerna sjunker kraftigt under hösten och vintern.

Energimarknadsexperter följer därför utvecklingen noga och uppmanar både hushåll och industri att förbereda sig på möjliga prisökningar samt överväga åtgärder för att minska elförbrukningen under de mest kritiska perioderna.