Svenskarnas användning av AI ökar trots ökad skepticism

Användningen av chatbottar drivna av artificiell intelligens har ökat markant bland svenskar det senaste året, samtidigt som oron för teknologins påverkan på samhället fördjupats. Enligt den senaste SOM-undersökningen från Göteborgs universitet har andelen svenskar som chattar med en AI-bot varje vecka ökat från 12 procent till 36 procent mellan 2024 och 2025.

Undersökningen visar att tjänster som ChatGPT, Gemini, Copilot och Claude blir allt mer integrerade i svenskarnas vardag. Den kraftiga ökningen indikerar ett genombrott för AI-teknologin i det dagliga livet, trots att många användare fortfarande hyser betydande tvivel kring teknologins samhällskonsekvenser.

”Tillit och användning behöver inte gå hand i hand. Det är inget nytt fenomen”, säger Annika Bergström, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.

Intressant nog visar SOM-undersökningen att svenskarnas skepticism mot AI faktiskt har ökat snarare än minskat sedan ChatGPTs genombrott 2022. Hela 62 procent av svenskarna anser att AI utgör mer av en risk än en möjlighet för samhället, jämfört med 54 procent 2023 och 61 procent 2024.

Oron för demokratiska processer är särskilt framträdande. 54 procent av svenskarna uppger att de är ”mycket oroliga” för att falsk AI-genererad information ska påverka demokratiska val, en ökning från 49 procent i förra årets undersökning. Denna oro är särskilt relevant i en tid då flera viktiga val äger rum globalt och desinformationskampanjer blivit allt mer sofistikerade.

Resultatet kan ses som något paradoxalt: svenskarna ökar sin användning av AI-tjänster samtidigt som de blir alltmer oroliga för teknologins påverkan. Detta fenomen är inte unikt för AI utan har observerats med andra teknologier tidigare, där praktisk användbarhet ofta väger tyngre än abstrakta risker i konsumenters dagliga beslut.

SOM-undersökningen, som genomfördes hösten 2024, skickades till 33 750 personer, varav över 17 000 svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 52 procent. Denna höga svarsfrekvens ger undersökningen en stark statistisk tillförlitlighet.

Undersökningens resultat speglar en bredare internationell trend där AI-teknologin normaliseras i samhället samtidigt som den etiska och politiska debatten intensifieras. Sverige har traditionellt varit snabba med att adoptera ny teknologi, och de nya siffrorna bekräftar detta mönster även för AI.

För företag och myndigheter som utvecklar eller implementerar AI-lösningar finns här viktiga lärdomar. Trots ökad användning existerar en betydande skepsis som behöver adresseras genom transparens och tydlig information om hur teknologin fungerar och vilka säkerhetsåtgärder som vidtas.

Den växande klyftan mellan användning och förtroende ställer också nya krav på utbildning och folkbildning kring AI. Att så många svenskar uttrycker oro för informationsmanipulation indikerar ett behov av ökad mediekritisk kompetens i befolkningen.

För forskare och beslutsfattare pekar undersökningen på vikten av att fortsätta följa utvecklingen noggrant. Hur denna paradoxala situation med ökad användning och samtidigt ökad skepsis utvecklas framöver kommer vara avgörande för hur väl AI integreras i det svenska samhället.

I takt med att AI-teknologin fortsätter utvecklas och nya användningsområden tillkommer, kommer sannolikt både användningsmönster och attityder förändras. Nästa års SOM-undersökning kommer vara särskilt intressant för att se om denna trend med ökad användning parallellt med ökad skepsis fortsätter eller om attityderna börjar konvergera med beteendet.