Orbán överlämnar makten till Péter Magyar som Ungerns premiärminister

Péter Magyar svors in som Ungerns nya premiärminister på lördagen efter en historisk maktskiftning som markerar slutet på Viktor Orbáns 16 år långa styre. Ceremonin i det ungerska parlamentet var en ren formalitet efter det övertygande valresultatet från den 12 april, där Magyars parti Tisza säkrade en stark majoritet i Budapests lagstiftande församling.

Den nye premiärministern har positionerat sig som en tydligt pro-europeisk kraft i ett land som under Orbáns ledning gradvis distanserat sig från EU:s kärnvärderingar och politik. Magyar har redan signalerat en betydande kursändring i Ungerns relation till Bryssel och andra EU-länder, en välkommen nyhet för många av unionens ledare som länge varit frustrerade över Ungerns blockering av viktiga EU-initiativ.

Under Orbáns regeringstid har Ungern blivit känt som EU:s främsta internkritiker. Fidesz-regeringen har regelbundet bromsat gemensamma beslut, däribland stödet till Ukraina efter Rysslands invasion. Orbáns nära relationer till Moskva och Peking har ytterligare spätt på spänningarna med övriga medlemsstater.

”Ungern kommer att återta sin plats bland Europas demokratiska nationer,” förklarade Magyar i sitt första tal efter installationen. ”Vi måste återuppbygga våra relationer med våra europeiska grannar och återställa förtroendet som gått förlorat under de senaste åren.”

Magyars resa till premiärministerposten är anmärkningsvärd. För bara några år sedan var han själv medlem i Fidesz, Orbáns nationalistiska parti. Hans politiska omvändelse och snabba uppgång som oppositionsledare har överraskat många politiska bedömare både inom och utanför Ungern.

Trots löften om förändring påpekar kritiker att Magyar fortfarande är oprövad som politisk ledare. Hans tidigare band till Fidesz väcker frågor om hur djupgående förändringarna verkligen kommer att bli. Politiska analytiker betonar att Magyars nya parti Tisza ännu inte har en tydligt definierad ideologisk profil utöver sitt motstånd mot Orbán.

”Det återstår att se om Magyar verkligen representerar en ny politisk era eller bara är en fortsättning på den gamla med ett nytt ansikte,” säger Zoltán Kovács, politisk analytiker vid Centraleuropeiska universitetet. ”Hans förflutna inom Fidesz kan både vara en styrka och en svaghet – han känner systemet inifrån, men kan också bära med sig delar av den politiska kultur han nu lovar att förändra.”

På hemmaplan står Magyar inför enorma utmaningar. Ungerns ekonomi kämpar med hög inflation och stagnerande tillväxt. Landets rättssystem och medier har under Orbáns tid blivit allt mer kontrollerade av staten, och korruptionen har enligt internationella mätningar ökat markant.

I sitt installationstal lovade Magyar omfattande reformer inom både ekonomi och rättsväsende. Han utlovade större transparens i offentliga upphandlingar och ett slut på det som kritiker har kallat ”statlig korruption” under Orbán-eran. Dessutom har han lovat att återställa mediernas oberoende och stärka de demokratiska institutionerna.

EU-kommissionen har redan välkomnat maktskiftet i Budapest. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uttryckte förhoppningar om ett ”konstruktivt samarbete” med den nya ungerska regeringen. Flera miljarder euro i EU-stöd har frysts för Ungern på grund av oro över rättsstatens principer, och en normalisering av relationerna skulle kunna öppna för att dessa medel frigörs.

Även inom Visegrádgruppen – alliansen mellan Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien – välkomnas förändringen. Särskilt Polen, som under den nuvarande liberala regeringen distanserat sig från Orbáns Ungern, ser nu möjligheter till förnyat regionalt samarbete.

Magyars första stora internationella prövning väntas bli EU-toppmötet nästa månad, där Ukrainastödet återigen står på dagordningen. Hans position i denna fråga kommer att ge tydliga signaler om hur djupgående Ungerns utrikespolitiska omsvängning verkligen blir.