Panama utlyser undantagstillstånd efter kraftiga jordskalv – minst 27 skadade

Panama har utlyst undantagstillstånd efter att flera kraftiga jordbävningar skakat landet under de senaste dygnen. Minst 27 personer har skadats, enligt landets civilförsvarsmyndighet, och räddningsarbete pågår för fullt i de värst drabbade områdena. Skalven har orsakat omfattande materiella skador, och myndigheterna varnar för att siffran över skadade kan komma att stiga.

Det starkaste skalvet, med en magnitud på 6,5, hade sitt epicentrum i provinsen Chiriquí i västra Panama, nära gränsen till Costa Rica. Flera kraftiga efterskalv har följt, vilket har försvårat arbetet för räddningspersonal som söker igenom skadade byggnader. Skalven kändes även i huvudstaden Panama City, där många invånare lämnade sina hem och kontor i förebyggande syfte. På flera håll har elförsörjningen slagits ut, och telekommunikationerna är störda.

Chiriquí är en av Panamas mest seismiskt aktiva regioner. Landet ligger i en geologisk zon där den karibiska plattan möter kokosplattan, vilket gör området utsatt för jordbävningar. Historiskt har västra Panama drabbats av flera förödande skalv, bland annat 2003 då en jordbävning med magnituden 6,4 orsakade stor förödelse i staden Puerto Armuelles. Forskare har under flera år varnat för att byggnadsbeståndet i regionen är sårbart och att byggnormerna inte alltid följs.

Myndigheterna har uppmanat invånarna i de drabbade områdena att hålla sig borta från skadade byggnader och att vara beredda på ytterligare efterskalv. Sjukhusen har försatts i stabsläge och akutmottagningarna har förstärkts med extra personal. I avlägsna byar har räddningspersonal haft svårt att nå fram på grund av blockerade vägar och jordskred, och helikoptrar har satts in för att evakuera de svårast skadade.

Jordbävningen väntas även få ekonomiska konsekvenser för Panama. Landet är ett av Latinamerikas mest dynamiska ekonomier, till stor del tack vare Panamakanalen som står för en betydande del av de statliga intäkterna. Kanalen, som är en av världens viktigaste handelsleder, har ännu inte rapporterat några allvarliga skador, men trafiken kan komma att påverkas om efterskalv orsakar skador på slussarna eller de omkringliggande vägarna. En störning i kanaltrafiken skulle få globala effekter, då en betydande del av världshandeln passerar genom denna transportled.

Även gruvsektorn kan komma att påverkas. Panama har en av världens största kopparfyndigheter i Cobre Panama-gruvan, som drivs av det kanadensiska gruvföretaget First Quantum Minerals. Gruvan, belägen i provinsen Colón på den karibiska kusten, har dock varit stängd sedan slutet av 2023 till följd av en domstolsorder och omfattande protester mot dess miljöpåverkan. Några uppgifter om att jordbävningen skulle ha orsakat skador vid gruvan har ännu inte framkommit, men en naturkatastrof av detta slag kan ytterligare försvåra en eventuell återuppstart av verksamheten. För First Quantum Minerals, som redan brottas med rättsliga processer och minskade intäkter, innebär jordbävningen ytterligare en osäkerhetsfaktor.

Gruvindustrin i Centralamerika är generellt sett känslig för naturkatastrofer. Jordbävningar kan orsaka skador på både dagbrott och underjordsgruvor, och de logistiska problem som följer i katastrofens spår – blockerade vägar, bristande elförsörjning och skador på hamnanläggningar – kan få långvariga effekter på produktion och export. I ett läge där den globala efterfrågan på råvaror är avmattande kan ytterligare störningar få konsekvenser för både priser och leveranskedjor.

Internationella hjälporganisationer har erbjudit sitt stöd till Panama, och grannländerna Costa Rica och Nicaragua har uttryckt sin solidaritet. Den panamanska regeringen har ännu inte begärt formellt internationellt bistånd, men har sagt att man inte utesluter det om situationen förvärras. Räddningsarbetet väntas pågå i flera dagar, och myndigheterna har inrättat ett nationellt kriscentrum för att samordna insatserna.

Seismologer varnar för att fler skalv kan vara att vänta. Panama ligger i en av världens mest tektoniskt aktiva zoner, och forskare har länge påpekat att beredskapen i de västra delarna av landet är otillräcklig. Den senaste katastrofen väntas därför bli en påminnelse om vikten av att stärka både byggnormer och krisberedskap.

För närvarande ligger fokus på räddningsinsatser och vård av de skadade. Men när dammet har lagt sig väntar en omfattande återuppbyggnad, och frågan är hur Panama ska hantera de ekonomiska kostnaderna – inte minst i en tid då landet redan brottas med politiska spänningar och en avmattning i den globala ekonomin.