En ny undersökning från pensionsbolaget Alecta visar att nypensionerade svenskar i allt högre utsträckning har en stark ekonomisk situation när de lämnar arbetslivet. Rapporten, som baseras på inkomståret 2024, visar att 67-åringar födda 1957 hade knappt 4 000 kronor mer i månadsinkomst jämfört med de som pensionerades året innan. Siffrorna pekar på en tydlig trend där en kombination av längre yrkesverksamma år, färre sjukskrivningar och skattemässiga justeringar leder till förbättrad ekonomi för dagens pensionärer.

Undersökningen har tagit hänsyn till inflationsjusteringar för att göra siffrorna jämförbara mellan olika årtal. Alla värden har räknats om till 2024 års penningvärde, vilket ger en rättvis bild av utvecklingen. Detta är särskilt viktigt eftersom situationen för pensionärerna varierade kraftigt mellan åren till följd av inflationens påverkan på köpkraften.

Året innan, 2023, såg bilden helt annorlunda ut. Då sjönk köpkraften för de nyblivna 67-åringarna, det vill säga de som var födda 1956. Den höga inflationen under den perioden innebar att denna grupp hade något mindre pengar att röra sig med i reala termer. Men nu när inflationen har mattats av betydligt har de senast pensionerade i stället upplevt en anmärkningsvärt stor ökning av sina disponibla inkomster.

Bakom den positiva utvecklingen finns flera förklaringar. Den starkaste faktorn är att personer som går i pension idag har arbetat fram till pensionsåldern i betydligt större utsträckning än tidigare generationer. Tidigare var det mycket vanligare att människor befann sig på långvarig sjukskrivning eller var arbetslösa under längre perioder innan de nådde pensionsåldern. Denna förändring innebär att dagens pensionärer har byggt upp högre pensionsrättigheter genom fler arbetade år och kontinuerligare inkomster.

Dessutom spelar skattemässiga faktorer en roll. En särskild skattekorrigering genomfördes specifikt för 1957 års kohort, vilket påverkade deras ekonomiska situation positivt. Personer födda 1957 fick inte del av den höjda grundavdraget under 2023, vilket ledde till att de betalade för mycket skatt det året. Denna överskjutande skatt återbetalades sedan under 2024. Men även om man bortser från denna engångseffekt skulle 1957-åringarna fortfarande ha hamnat betydligt bättre ekonomiskt än föregående årskull.

Samtidigt som inkomsterna för nypensionerade steg under 2024, ökade också antalet så kallade ”jobbonärer” markant. Alecta definierar jobbonärer som personer över 66 år som fortsätter att arbeta efter pensionsåldern. Under 2024 ökade denna grupp med 20 000 personer till totalt 465 000 individer. Detta är en betydande ökning som speglar en växande trend på den svenska arbetsmarknaden.

Det vanligaste mönstret bland jobbonärer är att arbeta en eller några dagar i veckan, snarare än heltid. Detta tyder på att många väljer en gradvis övergång från yrkeslivet till full pension, vilket kan ge både ekonomiska och sociala fördelar.

För att bättre förstå motivationen bakom denna utveckling har Alecta tidigare genomfört intervjuer med flera hundra jobbonärer. Resultaten från dessa samtal visar att de flesta fortsätter att arbeta för att de tycker det är stimulerande och meningsfullt, inte primärt av ekonomisk nödvändighet. Detta tyder på att den förbättrade ekonomiska situationen vid pensionsåldern ger större frihet att välja hur man vill utforma sina seniora år.

Utvecklingen som rapporten beskriver illustrerar en bredare förändring i det svenska samhället där åldrandet ser annorlunda ut än för tidigare generationer. Kombinationen av bättre hälsa, längre yrkesverksamma liv och möjligheten att fortsätta arbeta efter pensionsåldern skapar nya förutsättningar för äldre svenskar. Samtidigt bidrar de ekonomiska förbättringarna till en mer trygg och flexibel tillvaro för dem som lämnar det ordinarie arbetslivet.