Omkring 50 miljoner fransmän drabbas för närvarande av den värmebölja som sveper över kontinenten. Varningar för både extrema temperaturer och åskväder har utfärdats i ungefär 60 departement i landet, enligt den franska nyhetsbyrån AFP.

I Paris, som i vetenskapliga studier identifierats som särskilt utsatt under värmeperioder, har de karakteristiska zinkplåtstaken pekats ut som en betydande riskfaktor. Dessa tak blir extremt heta under sommarmånaderna, vilket gör att utrymmena direkt under dem förvandlas till rena ugnarna. Det är inte ovanligt att temperaturen på taken stiger till 50 grader när det är runt 30 grader utomhus.

”De är en del av den parisiska stadsbilden, men det är fruktansvärt att bo högt upp i hus med dessa tak”, säger Eytan Levy, arkitekt och medgrundare av företaget Roofscapes.

Under sin arkitektutbildning började han tillsammans med sina kurskamrater skissa på en idé som både kunde bidra till mer grönska i staden och samtidigt göra lägenheterna svalare. Lösningen de kom fram till var att skapa trädäck med frodig växtlighet ovanpå de befintliga zinktaken.

Växtligheten finns nu installerad på ett antal hustak i Paris och skillnaden i temperatur är påtaglig. På torsdagen, när Eytan Levy besökte ett av taken med växtanläggningarna, var temperaturen 48 grader på vinden under ett vanligt zinktak. På den del som var utrustad med växter var temperaturen 34 grader – en minskning med 14 grader.

”Människor har temperaturer över 40 grader i lägenheterna högst upp under taken”, konstaterar han.

För att kunna dela praktiska råd och öka medvetenheten om värmeproblematiken har oroliga Parisbor startat Collectif Dernier Étage – Vindsvåningskollektivet. Via Whatsapp och andra forum försöker de skapa debatt om den gemensamma fienden: hettan. Initiativet visar hur klimatförändringarna inte bara är en abstrakt fråga utan direkt påverkar människors vardag och boendesituation i storstaden.

För att hjälpa invånarna att klara av värmen har Paris stad, under ledning av borgmästare Emmanuel Grégoire, beslutat att tillåta bad i Canal Saint-Martin tidigare än vanligt och att hålla offentliga parker öppna dygnet runt. Åtgärderna är en del av stadens krishantering under extremvädret.

Hos Roofscapes märks tydliga reaktioner på värmen. Under de senaste dagarna har företaget haft över 500 procent fler förfrågningar än normalt. Eytan Levy beskriver det som att människor vaknar upp när värmen väl är här och blir en påtaglig realitet. Men anpassning av taken kräver noggrann planering och tillstånd från staden för att bygga över de klassiska zinktaken.

Här uppstår en konflikt mellan kulturarv och klimatanpassning. Det finns ett starkt byggnadsminnesskydd som inte tar hänsyn till behovet av klimatanpassningar, vilket försvårar arbetet med att göra staden mer uthållig inför framtida värmeböljor. Detta är en problematik som många europeiska historiska städer nu brottas med när de ska balansera bevarande av kulturarv mot nödvändiga anpassningar till ett förändrat klimat.

”Just nu har vi två projekt på gång, men de som arbetar kan bara göra det mellan klockan 5 och 10 på morgonen, sedan blir det så varmt att de bränner fingrarna”, berättar Eytan Levy.

Situationen i Paris illustrerar den bredare utmaningen som många europeiska städer står inför. Historiska stadskärnor med bevarandevärda byggnader behöver anpassas till ett klimat som blir allt varmare, samtidigt som kulturarvet ska bevaras. Zinkplåtstaken i Paris, som en gång i tiden var en praktisk och brandsäker lösning, har nu blivit en del av klimatproblemet snarare än lösningen.

Värmeböljor som tidigare var sällsynta har blivit allt vanligare i Europa, och experter varnar för att detta är den nya normalen. Städer måste därför hitta innovativa lösningar som Roofscapes gröna tak för att göra stadsmiljöer mer beboeliga under extrema väderförhållanden. Frågan är om tillståndsprocesser och byggregler kan anpassas tillräckligt snabbt för att möta den akuta klimatutmaningen.