Spänningarna mellan Polen och Ukraina har trappats upp avsevärt efter att den polska regeringen meddelat att man kommer att avbryta exhumeringen av polska offer från andra världskriget på ukrainskt territorium. Beslutet kommer som en direkt reaktion på president Volodymyr Zelenskyjs kontroversiella beslut att uppkalla en militär enhet efter den ukrainska nationalistiska gerillarörelsen UPA.

Den ukrainska utrikesministern Andriy Sybiha har kraftfullt fördömt Polens beslut och kallar det både ”respektlöst” och ”ett strategiskt misstag”, enligt den franska nyhetsbyrån AFP. Beslutet riskerar att fördjupa den redan känsliga historiska konflikten mellan de två grannländerna mitt under den pågående kriget i Ukraina.

Den ukrainska upprorsarmén, känd under förkortningen UPA, var en nationalistisk gerillaorganisation som verkade under andra världskriget. Enligt polska uppskattningar dödade UPA omkring 100 000 polska civila i områden som idag utgör västra Ukraina under krigsåren. Polen betraktar dessa dåd som folkmord, en klassificering som har skapat djupa sår i det diplomatiska förhållandet mellan länderna.

Beslutet att uppkalla en militär enhet efter UPA väckte omedelbar upprördhet i Warszawa, där minnet av andra världskrigets atrociteter fortfarande är levande i den kollektiva medvetenheten. För många polacker representerar UPA en mörk period av etnisk våld och etnisk rensning som aldrig helt har bearbetats eller gottgjorts.

Exhumeringsarbetet av polska offer från andra världskriget på ukrainskt territorium har pågått under flera år och betraktas som en viktig del i Polens ansträngningar att hedra och identifiera de som dödades under konflikten. Genom att stoppa detta arbete signalerar den polska regeringen sitt allvarliga missnöje med Zelenskyjs symboliska beslut.

Tidpunkten för denna diplomatiska kris är särskilt känslig. Polen har varit en av Ukrainas starkaste allierade sedan Rysslands invasion i februari 2022, både vad gäller militärt stöd, humanitär hjälp och mottagande av flyktingar. Miljontals ukrainare har sökt skydd i Polen under kriget, och landet har varit en avgörande transitpunkt för västligt militärt bistånd till Ukraina.

Det historiska arvet från andra världskriget fortsätter att komplicera relationerna mellan Polen och Ukraina trots deras nuvarande geopolitiska samarbete. Frågan om UPA och de våldsdåd som begicks mot polska civila har länge varit en källa till diplomatiska spänningar, även om båda länder i modern tid har försökt bygga broar över dessa historiska klyftor.

För den ukrainska regeringen kan namnvalet på den militära enheten ses som ett försök att mobilisera nationalistiska känslor och historisk stolthet i kampen mot den ryska invasionen. UPA betraktas av vissa ukrainare som frihetskämpar som stred för ukrainsk självständighet. Denna tolkning står dock i stark kontrast till den polska uppfattningen om organisationen som ansvarig för massövergrepp.

Den diplomatiska krisen illustrerar hur historiska sår kan återuppstå även mellan allierade i kristider. Samtidigt som Polen och Ukraina delar ett gemensamt säkerhetspolitiskt intresse i att motstå rysk aggression, visar konflikten att obesvarade historiska frågor kan undergräva även de starkaste moderna partnerskapen.

Framöver återstår att se hur båda regeringarna hanterar situationen. För Ukraina är det polskt stödet fortsatt kritiskt för krigsansträngningen, medan Polen måste balansera sitt stöd till Ukraina med inhemska känslor kring historiska orättvisor. Konflikten understryker behovet av en fortsatt dialog om historiska frågor även när akuta säkerhetshot dominerar den politiska agendan.