I de polisiära korridorerna har en potentiell säkerhetsrisk uppdagats som väcker frågor om myndighetens interna kontrollsystem. En polis har enligt uppgifter till Dagens Nyheter under mer än ett decennium arbetat deltid som bokare och instruktör vid en privat skjutbana, trots upprepade uppmaningar från myndigheten att avsluta sitt engagemang.

Enligt källorna som pratat med DN har den berörda polismannen ignorerat ledningens direktiv och fortsatt sin sidoverksamhet. Särskilt anmärkningsvärt är att polisen uppges ha haft kontakt med skjutbanans tidigare platsansvarige, en person med kopplingar till vit makt-miljön.

Situationen blir än mer problematisk då det framkommit att skjutbanan saknade tillstånd under åren 2020–2022, en period som sammanfaller med några av de mest våldsamma åren i Sveriges moderna historia vad gäller skjutningar och gängrelaterad brottslighet. Trots avsaknaden av nödvändiga tillstånd fortsatte verksamheten vid anläggningen, något som väcker frågor om tillsyn och ansvar.

Den aktuella perioden har varit särskilt utmanande för svensk polis, med rekordmånga skjutningar och en intensifierad gängproblematik. Att en tjänstgörande polis samtidigt arbetat vid en skjutbana utan tillstånd kan ses som särskilt känsligt i detta sammanhang, då vapenhantering och skjututbildning är områden som kräver noggrann kontroll för att förhindra att vapen och vapenkunskap hamnar i fel händer.

Polismyndigheten har nu gått ut med ett pressmeddelande där de meddelar att den nuvarande nationella polisledningen inte kände till uppgifterna om polismannens sidoverksamhet. Myndigheten har meddelat att de kommer att genomföra en granskning av ärendet och hur det har hanterats internt.

”Vi tar dessa uppgifter på största allvar och kommer att genomföra en grundlig utredning av hur detta kunnat pågå, trots uppmaningar om att upphöra med verksamheten,” säger en talesperson för Polismyndigheten.

Utöver den specifika händelsen kommer Polismyndigheten även att se över sitt säkerhetsarbete i allmänhet, vilket tyder på att ledningen ser allvarligt på situationen och de potentiella risker som kan uppstå när polisanställda har kopplingar till verksamheter med tvivelaktiga kontakter eller som bedrivs utan nödvändiga tillstånd.

Säkerhetsexperter som DN varit i kontakt med menar att detta fall belyser större strukturella utmaningar inom myndigheten.

”Det handlar i grunden om vilka kontrollmekanismer som finns på plats för att säkerställa att poliser följer riktlinjer för bisysslor, särskilt när dessa rör områden som är nära kopplade till polisarbetet, som exempelvis vapenhantering,” förklarar en expert inom polisiärt säkerhetsarbete.

Händelsen väcker också frågor om hur transparent Polismyndigheten är gällande interna utredningar och i vilken utsträckning allmänheten har rätt till insyn när det gäller polisanställdas sidoverksamheter, särskilt sådana som kan utgöra potentiella säkerhetsrisker.

Fallet kommer sannolikt att leda till en diskussion om reglerna kring polisers sidoverksamheter och hur dessa kontrolleras. Idag finns tydliga regler som begränsar vilka bisysslor polisanställda får ha, men frågan är hur effektivt dessa regler efterlevs och vilka konsekvenser som finns för dem som ignorerar direktiv från ledningen.

Polisfacket har ännu inte kommenterat de specifika uppgifterna men har tidigare betonat vikten av tydliga riktlinjer kring bisysslor för att upprätthålla allmänhetens förtroende för poliskåren.

Utredningen förväntas ta flera månader och resultatet kommer att rapporteras till Rikspolischefen, som sedan får avgöra vilka eventuella åtgärder som ska vidtas för att förhindra liknande situationer i framtiden.