Ryssland står inför allvarliga utmaningar på sin inhemska bränslemarknad efter att ukrainska drönarattacker mot raffinaderier runt om i landet har minskat produktionen av drivmedel. Situationen är nu så allvarlig att president Vladimir Putin öppet erkänt problemen, något som är ovanligt då han sällan medger något som kan tolkas som ukrainska framgångar i kriget.

Vid ett televiserat möte under söndagen bekräftade Putin att problem kvarstår för både bilister och företag i landet. ”Ni vet mycket väl att problem för bilister och företag kvarstår. Tyvärr finns det också köer vid bensinstationer”, sade Putin enligt nyhetsorganet Bloomberg. Mötet hölls med företagsledare från oljeindustrin och regeringstjänstemän för att diskutera åtgärder som kan lindra situationen.

Moskva har redan vidtagit drastiska åtgärder för att hantera den interna bränslebristen. En temporär exportförbud för bensin har införts och gäller till och med den 31 juli. Trots detta fortsätter rapporter att komma in om långa köer vid bensinstationer samt ransonering av både bensin och diesel i flera regioner runt om i landet.

Vid söndagens möte diskuterades även möjligheten att införa ett fullständigt förbud mot export av rysk diesel, en åtgärd som skulle ha ännu större konsekvenser för både den ryska ekonomin och globala bränslemarknader. Putin bekräftade att detta är en av de åtgärder som nu övervägs av regeringen.

Men Moskva tvekar inför att stoppa dieselexporten helt. Erfarenheter från 2023 visar på de praktiska problemen med en sådan åtgärd. När ett exportförbud infördes under det året varade det endast i två veckor. Stora ryska producenter som normalt exporterar sina volymer kunde inte omdirigera produktionen till inhemska konsumenter, vilket ledde till att de plötsligt stod med stora lager som inte kunde säljas.

De ryska bränsleproblemen beror inte bara på de ukrainska attackerna. Situationen har förvärrats av störningar i leveranskedjor och snabbt föränderliga globala marknadsförhållanden till följd av konflikten i Iran. Dessa faktorer tillsammans har skapat en komplex situation som Kreml måste navigera försiktigt.

Dieselexporten är en viktig inkomstkälla för Ryssland. Historiskt sett har omkring 40 procent av den inhemska ryska dieselproduktionen gått till utländska marknader, och med nuvarande marknadspriser är det möjligt att göra betydande vinster på dieselexport. Ett exportförbud skulle därmed strypa viktiga intäkter för den ryska ekonomin, som redan är hårt belastad av internationella sanktioner och krigets kostnader.

Samtidigt skulle ett ryskt exportförbud för diesel kunna få allvarliga konsekvenser för de redan ansträngda globala bränslemarknaderna. Ryssland är en betydande leverantör av raffinerade petroleumprodukter till världsmarknaden, och ett plötsligt bortfall av ryska dieselvolymer skulle kunna driva upp priserna ytterligare och skapa brist på andra marknader.

De ukrainska drönarattackerna har visat sig vara allt djärare och genomförs nu längre in i Ryssland än tidigare. Detta har tvingat Moskva att sprida sina försvarsresurser över ett större geografiskt område och har tydligt påverkat landets förmåga att upprätthålla normal produktion vid viktiga raffinaderier.

Kreml analyserar nu noggrant de möjliga negativa konsekvenserna av ett fullständigt dieselexportförbud. Beslutsfattarna måste väga behovet av att säkra inhemsk bränsleförsörjning mot de ekonomiska förlusterna av minskad export, samtidigt som de beaktar de geopolitiska följderna av att ytterligare strama åt de globala bränslemarknader.

Situationen illustrerar hur kriget i Ukraina fortsätter att påverka Rysslands ekonomi på oväntat sätt, och hur landets försök att balansera inhemska behov mot exportintäkter blir alltmer utmanande. Utgången av de pågående diskussionerna i Moskva kan få betydande konsekvenser både för det ryska folket och för globala energimarknader framöver.