FN utökar svartlista över sexuellt våld i konflikter – Ryssland och Israel får skarp kritik

FN:s generalsekreterare António Guterres utfärdade i augusti förra året en allvarlig varning till Ryssland om att landet riskerade att hamna på FN:s årliga svartlista över aktörer som begår sexuellt våld i konfliktzoner. Trots denna tydliga varning har situationen inte förbättrats, och ny rapportering visar att problemen kvarstår.

Enligt FN:s senaste rapport har individuella incidenter och systematiskt sexuellt våld fortsatt att dokumenteras av organisationens granskare. Detta har nu fått konsekvenser för Ryssland, som förväntas listas bland de aktörer som systematiskt använder sexuellt våld som vapen i väpnade konflikter.

FN:s svartlista är ett verktyg som generalsekreteraren använder för att offentligt identifiera och fördöma parter i väpnade konflikter som begår allvarliga övergrepp mot barn och kvinnor. Listningen innebär internationell uppmärksamhet och kan leda till politiskt tryck, sanktioner och andra diplomatiska åtgärder mot de namngivna aktörerna.

Israel bryter kontakten med FN

På torsdagen kom ytterligare en kontroversiell tillkännagivelse när det meddelades att Israels fångvårdsmyndighet, Israeli Prisons Authority, har lagts till på FN:s svartlista för 2026. Denna lista har ännu inte publicerats officiellt, men beskedet har redan fått kraftiga diplomatiska konsekvenser.

Israels reaktion lät inte vänta på sig. Landet reagerade med stark ilska på beslutet och meddelade omedelbart att all kontakt med generalsekreterare António Guterres bryts. Detta är en ovanligt hård diplomatisk åtgärd som understryker den djupa sprickan mellan Israel och FN:s högsta ledning.

Beslutet att lista den israeliska fångvårdsmyndigheten tyder på att FN:s granskare har dokumenterat allvarliga övergrepp inom det israeliska fängelsesystemet. Detta sker i en tid då Israels behandling av palestinska fångar redan är föremål för stark internationell kritik och granskning från människorättsorganisationer.

Tidigare listade aktörer

Israels fångvårdsmyndighet och Ryssland är långt ifrån de första att hamna på FN:s svartlista. Terrororganisationen Hamas har sedan tidigare inkluderats på listan för sina dokumenterade övergrepp. Likaså finns Islamiska staten (IS) med, känd för sina systematiska och extremt brutala övergrepp mot kvinnor och barn i de områden organisationen kontrollerat.

Bland de statliga aktörerna som redan finns på svartlistan märks Sudan, där omfattande sexuellt våld har dokumenterats i samband med den pågående konflikten. Även Kongo-Kinshasa, som i decennier plågats av väpnade konflikter i östra delarna av landet, finns representerat på listan. I östra Kongo har sexuellt våld använts som kriegföring av olika milisgrupper och ibland även av regeringsstyrkor.

Sexuellt våld som krigföring

Användningen av sexuellt våld i väpnade konflikter har kommit att erkännas som ett allvarligt krigsbrott och i vissa fall som ett brott mot mänskligheten. Det är ofta systematiskt och används som ett medel för att terrorisera civilbefolkningen, förnedra fienden och bryta ner samhällsstrukturer.

FN har i flera år arbetat för att öka uppmärksamheten kring denna form av våld genom årliga rapporter och den omdiskuterade svartlistan. Målet är att skapa internationellt tryck på de aktörer som använder sexuellt våld och att stärka skyddet för civila i konfliktområden.

Generalsekreterare Guterres har gjort frågan till en prioriterad fråga under sin mandatperiod, men de senaste tilläggen till svartlistan visar att mycket arbete återstår innan sexuellt våld i konflikter kan stoppas. De diplomatiska spänningarna som följer i kölvattnet av listningarna visar också hur känslig och politiskt laddad frågan fortsätter att vara.