En ny rapport från Forum för levande historia visar en oroande utveckling av antisemitiska attityder i Sverige. Undersökningen, som baseras på två enkäter från 2020 och 2025, pekar på att fler svenskar nu instämmer i antisemitiska påståenden än tidigare, samtidigt som färre tar tydligt avstånd från sådana uppfattningar.

En av de mest slående resultaten rör svenskarnas syn på judisk representation i politiken. Endast 41 procent av de tillfrågade svarade att de helt eller delvis anser det vara acceptabelt att ha en jude som statsminister. Det innebär en minskning med nio procentenheter jämfört med 2020. Henrik Bachner, som författat rapporten, beskriver utvecklingen som oroväckande.

Antisemitismen i Sverige är ett utbrett fenomen som finns i alla delar av befolkningen, men förekommer i högre grad inom vissa grupper. Rapporten identifierar särskilt äldre åldersgrupper samt personer med vissa religiösa eller partipolitiska tillhörigheter som mer benägna att hålla med om antisemitiska påståenden.

Rapporten pekar inte ut en enskild förklaring till förändringen i attityder, men Henrik Bachner lyfter fram flera möjliga bidragande faktorer. En viktig aspekt är den ökade antisemitism som noterats efter attacken mot israeler den 7 oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza. Dessa händelser verkar ha påverkat attityderna gentemot judar även i Sverige.

Samtidigt betonar Bachner betydelsen av sociala medier för spridning och förstärkning av antisemitiska budskap. Den digitala miljön har skapat nya kanaler där hatiska åsikter kan spridas snabbare och nå fler människor än tidigare, vilket kan ha bidragit till normaliseringen av sådana attityder i vissa kretsar.

I den senaste studien från 2025 undersökte Forum för levande historia även svenskars inställning till olika högerextrema konspirationsteorier. Resultaten visar att 10 procent av de tillfrågade helt eller delvis instämmer i påståendet att ett ”folkutbyte” pågår i Sverige. Bachner uttrycker intresse för att följa denna utveckling över tid i framtida undersökningar.

Rapporten ”Antisemitiska attityder i Sverige” granskar tre olika former av antisemitism. Den första kategorin handlar om social distansering mot judar, där frågor som huruvida det skulle vara acceptabelt med en judisk statsminister ingår. Enligt rapporten uppvisar sympatisörer med Sverigedemokraterna en högre grad av social distansering mot judar jämfört med anhängare till andra partier.

Den andra kategorin omfattar traditionella och förintelseanknutna antisemitiska föreställningar, vilket i rapporten kallas ”det multidimensionella antisemitismsindexet”. Detta inkluderar uppfattningar om att judar som grupp har stor makt och kontroll över världsekonomin, medierna och politiken. Inom denna kategori har personer med muslimsk tro större benägenhet att hysa antisemitiska attityder än personer utan religiös tillhörighet, enligt Bachner.

Den tredje formen av antisemitism som undersöks är kopplad till Israel och granskar attityder i en kontext som rör den israeliska staten. Ett exempel på en fråga är: ”På grund av Israels politik känner jag mig alltmer illa till mödda mot judar.”

Metodiken skiljer sig åt mellan de två undersökningarna. Studien från 2020 genomfördes som en panelundersökning baserad på opinionsföretaget Novus Sverigepanel, där 3 507 personer i åldern 18–79 år deltog. Data viktades för att återspegla befolkningens sammansättning.

Den andra undersökningen genomfördes av Statistiska centralbyrån (SCB) och skickades till 30 259 svenskar i åldern 18–74 år. Den betydligt större urvalsgruppen i den senaste studien bidrar till en mer omfattande bild av attityderna i den svenska befolkningen.

Resultaten från Forum för levande historia utgör en viktig kartläggning av hur antisemitiska attityder utvecklas i Sverige. Rapporten ger underlag för samhällsdebatt och kan användas som utgångspunkt för insatser mot antisemitism i olika samhällssektorer, från utbildningsväsendet till politiken.