Regeringen förstärker Sveriges drönareförsvarsförmågor

Sveriges försvar stärks med miljardbelopp mot drönarhot

Försvarsminister Pål Jonson meddelade på torsdagen via sociala mediet X att regeringen kommer att ”stärka och påskynda” utvecklingen av Försvarsmaktens drönarskydd. Satsningen innebär en investering på över fem miljarder kronor för att förbättra Sveriges förmåga att hantera det växande hotet från obemannade luftfarkoster.

Enligt Jonsons uttalande kommer medlen att användas för att anskaffa fler system för att bekämpa drönare samt öka tillgängligheten av Gripensystemet. En central del i satsningen är även att förkorta leveranstiderna för ny utrustning, vilket ska stärka den operativa förmågan på kortare sikt.

Beslutet kommer i ett säkerhetspolitiskt känsligt läge där drönare i ökande grad har använts för både spionage och direkta attacker i konflikter runt om i världen. Rysslands invasion av Ukraina har tydligt visat drönarnas växande betydelse i modern krigföring, där båda sidor använder allt från små kommersiella drönare till sofistikerade militära system.

Försvarsmakten har under de senaste åren rapporterat om ett ökat antal incidenter med oidentifierade drönare över känsliga militära och civila anläggningar i Sverige. Detta har skapat en medvetenhet om att landet behöver förbättra sin förmåga att upptäcka, identifiera och vid behov neutralisera drönare som utgör ett hot.

Satsningen på Gripensystemet är särskilt betydelsefull då det utgör ryggraden i det svenska luftförsvaret. JAS 39 Gripen, tillverkat av svenska Saab, är ett avancerat stridsflygplan som kontinuerligt uppgraderas för att möta nya hot, inklusive förmågan att bekämpa drönare.

Försvarsindustriexperter påpekar att det moderna drönarhotet är mångfacetterat – från enkla kommersiella drönare som kan modifieras för att bära sprängämnen till avancerade militära system med lång räckvidd. Detta kräver ett brett spektrum av motåtgärder, från elektronisk störning till kinetiska vapen.

Investeringen på över fem miljarder kronor är en del av den bredare upprustningen av det svenska försvaret som pågår sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Sverige har sedan dess ökat sin försvarsbudget och även genomfört historiska förändringar i sin säkerhetspolitik genom NATO-ansökan.

Enligt försvarsanalytiker kommer satsningen sannolikt att omfatta både inhemsk teknikutveckling och inköp av redan beprövade system från internationella leverantörer. Svenska företag som Saab har redan utvecklat system för drönardetektering och -bekämpning, vilket kan stärka den inhemska försvarsindustrin.

Försvarsminister Jonson har tidigare betonat vikten av att stärka det svenska luftförsvaret, särskilt i ljuset av den förändrade säkerhetspolitiska situationen i Östersjöregionen. Den nu aviserade satsningen ligger i linje med regeringens ambition att snabbt förstärka försvarsförmågan i väntan på ett formellt NATO-medlemskap.

Flera experter välkomnar investeringen men påpekar samtidigt att teknikutvecklingen inom drönarområdet går snabbt, vilket kräver kontinuerlig anpassning och uppdatering av försvarssystemen. Det är därför viktigt att satsningen inte bara fokuserar på dagens hot utan även förbereder för framtidens utmaningar.

Försvarskommittén, där samtliga riksdagspartier finns representerade, har tidigare uttryckt enighet kring behovet av att stärka Sveriges förmåga att hantera asymmetriska hot, inklusive drönare. Den nya satsningen verkar därmed ha bred politisk förankring.

Militära bedömare menar att satsningen kan ses som ett erkännande av att drönare har förändrat den moderna krigföringen och att traditionella försvarssystem måste kompletteras med nya förmågor för att möta denna utveckling. Samtidigt utgör den en viktig signal till omvärlden om Sveriges beslutsamhet att skydda sitt territorium och sina intressen.