Ryssland intensifierade drastiskt sina flyganfall mot Ukraina under maj månad, enligt en ny analys från nyhetsbyrån AFP. Siffrorna visar att Ryssland avfyrade totalt 7 200 långdistansdrönare mot det angripna landet, vilket utgör ett nytt rekord med bred marginal.

Det tidigare rekordet registrerades så sent som i april i år, då 6 583 drönare användes i attacker mot Ukraina. Ökningen mellan april och maj uppgår därmed till över 600 drönare, vilket visar en tydlig eskalering av den ryska anfallstaktiken.

Förutom det massiva antalet långdistansdrönare sköt Ryssland även av mer än 200 robotar mot ukrainska mål under maj månad. Kombinationen av drönare och robotar utgör en omfattande kampanj som riktar sig mot både militära och civila infrastrukturobjekt runt om i landet.

En av de mest omfattande ryska attackerna under maj ägde rum natten till den 14 maj. Vid denna attack dödades över 20 personer i huvudstaden Kyiv. Attacken illustrerar den fortsatta faran för civilbefolkningen i de ukrainska städerna, trots det ukrainska luftförsvarets ansträngningar att skydda befolkningen.

AFP:s analys baseras på dagliga rapporter från det ukrainska flygvapnet, som noggrant dokumenterar både inkommande hot och nedskjutningar. Enligt dessa officiella uppgifter lyckades det ukrainska luftförsvaret skjuta ner ungefär 91 procent av samtliga drönare och robotar som Ryssland avfyrade under maj månad.

Den höga andelen nedskjutningar vittnar om det ukrainska luftförsvarets effektivitet, men samtidigt innebär det att nästan 650 drönare och robotar nådde fram till sina mål eller orsakade skada på annat sätt. Även en liten andel av det totala antalet projektiler kan orsaka betydande materiell skada och förlust av människoliv.

Användningen av drönare har blivit en alltmer central del av den ryska krigsstrategin i Ukraina. Långdistansdrönare är relativt billiga att producera jämfört med avancerade robotar och kan användas i stora svärmar för att överbelasta motståndarens luftförsvar. Detta tvingar det ukrainska försvaret att kontinuerligt anpassa sina system och använda dyrbara luftvärnsrobotar mot billigare drönare.

Den kraftiga ökningen av drönarattacker under maj kan ses som ett led i Rysslands strategi att slita på Ukrainas luftförsvar och infrastruktur. Genom att upprätthålla ett konstant tryck med dagliga attacker försöker Ryssland utmatta både det militära försvaret och civilbefolkningens uthållighet.

Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina har nu pågått i över fyra år, sedan invasionen inleddes i februari 2020. Kriget har orsakat omfattande humanitära konsekvenser med hundratusentals döda och sårade, miljontals flyktingar och massiv förstörelse av infrastruktur i hela Ukraina.

Det internationella samfundet har reagerat med omfattande sanktioner mot Ryssland och militärt stöd till Ukraina, men kriget fortsätter utan någon tydlig lösning i sikte. Eskaleringsmönstret med ökande antal drönarattacker tyder på att Ryssland fortsätter att investera betydande resurser i sin offensiva kapacitet.

För den ukrainska civilbefolkningen innebär de dagliga attackerna ett liv präglat av luftlarm, sönderbrutna nätter och konstant osäkerhet. Även i områden långt från frontlinjen utgör de långdistansdrönarna ett reellt hot, eftersom de kan nå mål över hela landet.

Det ukrainska luftförsvarets förmåga att upprätthålla en nedskjutningsnivå på 91 procent är imponerande men kräver enorma resurser i form av ammunition, underhåll och personal. Västliga partners fortsatta stöd med luftvärnssystem och ammunition är därför kritiskt för Ukrainas förmåga att försvara sig mot den pågående kampanjen.