RF-larm: Pengarna räcker inte till renovering av idrottsanläggningar

Svensk idrottsrörelse i kris: Förfallande anläggningar begränsar tillväxt

Nästan hälften av Sveriges idrottsanläggningar är i behov av renovering, enligt en ny rapport från Riksidrottsförbundet (RF). Situationen har blivit så allvarlig att var fjärde idrottsförening i landet uppger att de tvingas neka nya medlemmar på grund av platsbrist.

”Det är helt oacceptabelt med tanke på de stora utmaningar vi står inför med en inaktiv befolkning och ökande ohälsa,” säger Anna Iwarsson, ordförande för Riksidrottsförbundet, i en intervju med TV4.

Undersökningen belyser en växande klyfta mellan idrottsrörelsens behov och tillgängliga resurser. I en tid då folkhälsoexperter larmar om minskad fysisk aktivitet, särskilt bland barn och ungdomar, framstår bristerna i idrottsinfrastrukturen som ett allvarligt samhällsproblem.

I början av året tilldelades RF 240 miljoner kronor öronmärkta för nybyggnation och renoveringsprojekt. Men enligt Iwarsson är detta långt ifrån tillräckligt för att möta de faktiska behoven.

”Hittills har vi fått in ansökningar motsvarande 360 miljoner kronor. Det visar verkligen hur stort behovet är,” förklarar Iwarsson.

Situationen speglar en långvarig underinvestering i idrottsanläggningar runt om i landet. Många lokala idrottshallar, fotbollsplaner och simhallar byggdes under rekordåren på 1960- och 70-talen och har sedan dess lidit av eftersatt underhåll.

För att hantera problemet på ett hållbart sätt efterlyser RF:s ordförande en betydande ökning av det statliga stödet. Enligt Iwarsson behöver förbundet minst 600 miljoner kronor årligen för att kunna möta de mest akuta byggbehoven.

Problemet drabbar inte bara etablerade idrottsutövare utan hindrar också tillväxten av svensk idrott i stort. När föreningar tvingas neka nya medlemmar går många potentiella idrottare, särskilt barn och ungdomar, miste om möjligheten att utveckla ett livslångt intresse för fysisk aktivitet.

Flera kommuner runt om i landet har försökt hitta lokala lösningar på problemet. I vissa fall har privata aktörer och sponsorer trätt in för att finansiera renoveringar eller nybyggnationer. Men dessa initiativ räcker inte för att täcka det nationella behovet.

Folkhälsomyndigheten har i tidigare rapporter pekat på det tydliga sambandet mellan tillgång till idrottsanläggningar och befolkningens fysiska aktivitetsnivå. När tröskeln för att delta i idrott höjs genom platsbrist, kan det få långtgående konsekvenser för folkhälsan.

Svenska Kommuner och Regioner (SKR) har uttryckt förståelse för RF:s oro men påpekar samtidigt att kommunerna står inför många konkurrerande investeringsbehov inom exempelvis skola, vård och infrastruktur.

Enligt idrottsrörelsen handlar det dock inte bara om kostnader utan om samhällsinvesteringar. Studier visar att varje krona som investeras i idrottsanläggningar kan ge mångfaldigt tillbaka genom minskade sjukvårdskostnader och ökad produktivitet i samhället.

”Vi måste se detta som en investering i folkhälsa och framtid, inte bara som en utgiftspost,” menar Iwarsson.

Frågan väntas bli en het politisk fråga under det kommande året, inte minst mot bakgrund av de växande problemen med övervikt och livsstilssjukdomar i befolkningen. Flera riksdagspartier har redan signalerat att de vill se ökade satsningar på idrottsanläggningar i kommande budgetförhandlingar.

Under tiden fortsätter idrottsföreningar runt om i landet att kämpa med förfallande anläggningar och köer av barn och ungdomar som vill börja idrotta men som inte kan beredas plats. För många föreningsledare har kreativa lösningar och optimerat utnyttjande av befintliga ytor blivit en nödvändighet snarare än ett val.