Erik Thedéen, chef för Riksbanken, har väckt oro för Sveriges finanspolitiska utveckling och varnar för att alltför många avvikelser från det etablerade ramverket kan hota landets starka ekonomiska position. Hans uttalanden kommer vid en tidpunkt då svenska politiker har gjort flera avsteg från de finanspolitiska riktlinjer som länge har präglat svensk ekonomisk politik.

Thedéen betonar att Sverige historiskt sett har haft en stark ekonomisk grund tack vare låg statsskuld, ordning i statsfinanserna och ett finanspolitiskt ramverk som har haft brett politiskt stöd från samtliga riksdagspartier. Dennaosition har varit en av Sveriges största ekonomiska tillgångar på den internationella arenan och har bidragit till stabila villkor för både näringslivet och samhället i stort.

Trots denna starka tradition observerar Riksbankschefen nu en tydlig förändring i hur det finanspolitiska ramverket tillämpas. Han pekar särskilt på de lån som Sverige har tagit för att finansiera återupprustningen av försvarsmakten som ett exempel på avvikelser från de tidigare strikta riktlinjerna. Även om dessa satsningar kan vara nödvändiga av säkerhetspolitiska skäl, innebär de ett brott mot den ekonomiska disciplin som Sverige har upprätthållit under många år.

Enligt Thedéen har politiker ”börjat ignorera” ramverket, vilket han menar är en farlig utveckling. Han vill därför varna för konsekvenserna av alltför många eller långvariga avvikelser från de finanspolitiska principerna som har styrt svensk ekonomisk politik sedan länge. Riksbankschefen understryker att det finns en reell risk för att statsfinanserna försämras om denna trend fortsätter.

En central del i Thedéens varning handlar om hur internationella investerare ser på Sverige. Det är enligt honom av avgörande betydelse att dessa aktörer fortsätter att betrakta Sverige som ett land med ordning och reda i sina offentliga finanser. Förtroendet från internationella kapitalmarknader är inte bara en fråga om prestige, utan har konkreta ekonomiska konsekvenser för hela det svenska samhället.

Om det internationella förtroendet för svensk ekonomisk politik skulle minska, skulle Sverige tvingas betala högre räntor på sin statsskuld. Detta skulle inte bara drabba staten som låntagare, utan få genomslag i hela ekonomin. Högre statliga lånekostnader tenderar att leda till högre räntekostnader även för företag och hushåll, vilket i sin tur kan dämpa investeringar och konsumtion.

Thedéen drar paralleller till andra länder som har hamnat i ekonomiska problem på grund av hög statsskuld. Även om han betonar att Sverige fortfarande är långt ifrån en sådan situation, anser han att det är viktigt att varna i tid innan problemen blir alltför stora. Historien har visat att länder som tappar kontrollen över sina offentliga finanser ofta får svårt att återta kontrollen utan smärtsamma åtstramningar.

Riksbankschefen pekar specifikt på att Sverige nu lånar mer än två procent av BNP både under innevarande år och nästa år. Han beskriver detta som ”ganska mycket pengar” och varnar för de långsiktiga konsekvenserna av en sådan lånepolitik. Om denna nivå av upplåning fortsätter under många år i följd, menar Thedéen att Sverige riskerar att hamna i en mycket utsatt position när nästa ekonomiska nedgång kommer.

Det finanspolitiska ramverk som Thedéen refererar till har varit en hörnsten i svensk ekonomisk politik sedan 1990-talskrisen, då Sverige genomgick en djup finansiell kris. Ramverket infördes för att säkerställa långsiktig hållbarhet i statsfinanserna och har sedan dess åtnjutit brett politiskt stöd. Att detta stöd nu synes vackla väcker därför särskild oro hos Riksbanken.

Thedéens varning kommer vid en tid då många europeiska länder står inför liknande utmaningar med ökade utgifter för försvar och andra samhällskritiska behov, samtidigt som de måste balansera detta mot behovet av finanspolitisk disciplin.