SD-ledare redo att bli utrikesminister

Efter fyra år av Tidösamarbetet har Sverigedemokraterna haft viss påverkan på utrikespolitiken, framförallt gällande bistånd som en del av statsbudgeten. Men det är först i regeringsställning som partiet når kärnan i utrikespolitiskt beslutsfattande. Vägen dit står nu öppen. Om SD vinner valet skulle Aron Emilsson, ordförande i riksdagens utrikesutskott, kunna bli utrikesminister.

”Jag måste vara förberedd på det,” säger han.

”Vi stödjer Ulf Kristersson som statsminister och att vi får ansvar för migrations- och integrationspolitiken. Men i övrigt är alla regeringsposter på förhandlingsbordet.”

I utrikespolitiken vill SD prioritera utvecklingen av en doktrin för Norden och Östersjöregionen. Den ska inkludera operativ militär och civil planering mellan NB10, de åtta nordiska och baltiska länderna plus Polen och Tyskland. Enligt Emilsson bör en sådan doktrin inte ses som en plan B för NATO.

”Nej, snarare som ett komplement, nu när vi ser att USA drar tillbaka styrkor från Europa.”

En annan fråga som SD länge drivit är att dra tillbaka erkännandet av Palestina som stat. Den frågan bör också ligga på bordet med SD i regeringen, enligt Emilsson. Han vill också öka vapenexporten till Israel.

”Det finns ömsesidiga fördelar med att ha militär utrustningsexport och import mellan Sverige och Israel. Israel har en oöverträffad förmåga när det gäller luftförsvar, till exempel.”

Nästa mandatperiod bör också ta steg för att flytta den svenska ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem, enligt Emilsson. Detta skulle kunna göras genom att etablera ett svensk-israeliskt kulturcentrum i Jerusalem. Därefter bör staden också formellt erkännas som Israels huvudstad.

”Vi stärker vår närvaro med fler diplomatiska kontakter för att förbereda för en fullskalig ambassadflytt.”

Han säger också att SD kan överväga att minska biståndsbudgeten, som i år är 53 miljarder kronor, ännu mer. Detta är något som koalitionspartierna KD och L motsätter sig.

Emilsson anser även att regeringen bör använda biståndet som hävstång i fler avtal kopplade till migration, inklusive med Syrien. Regeringen har kritiserats för att ingå avtal med Somalia och utreder nu möjligheten till avtal med talibanerna i Afghanistan.

”Vår bedömning är att det finns utrymme för avtal med fler länder,” säger han.

Sverigedemokraternas hållning i vissa utrikespolitiska frågor är tydlig. USA ses som en stark allierad och SD litar på att landet skulle hjälpa Sverige vid ett väpnat angrepp. Samtidigt finns det ”en brist på tillit och förtroende”.

”Det är uppenbart att det finns en risk att NATO faller isär och att Europa och de nordiska länderna kommer att behöva ersätta förmågor som bara USA har idag,” säger Aron Emilsson.

SD säger att USA:s och Israels krig mot Iran ”troligen” bryter mot internationell rätt, men samtidigt är internationell rätt inte fullständig och kan behöva kompletteras med en humanitär dimension så att omvärlden kan ingripa.

Den iranska ambassadens närvaro i Sverige bör minskas till ett minimum. Det som bör tillåtas är i princip en ambassadör och några ytterligare medarbetare.

SD ser positivt på den kärnvapendialog som regeringen har inlett med Frankrike. Sverige kommer så småningom att behöva anpassa sitt flygvapen eller andra system för att rymma sådana förmågor. På lång sikt kan de nordiska länderna behöva ett kärnvapenprogram.

EU-samarbetet bör fortsätta men reformeras inifrån. EU är en ”nyckelaktör” i försvars- och säkerhetspolitiken. SD vill behålla och utvidga vetorätten inom unionen.

SD välkomnar Viktor Orbáns maktförlust i Ungern eftersom det nu blir lättare att stödja Ukraina och driva igenom sanktioner mot Ryssland.

Dessa ståndpunkter framgår av SD:s EU-program, Sveriges Radios lördagsintervju samt intervju med nyhetsbyrån TT.