Moderaternas partiledare och statsminister Ulf Kristersson öppnar nu för att ge Sverigedemokraterna ett formellt ministeransvar inom migrations- och integrationspolitiken om partiet får förnyat förtroende efter nästa val. Uttalandet, som gjordes i samband med en intervju, markerar en tydlig kursändring i hur regeringsunderlagets samarbete kan komma att institutionaliseras framöver.

– Det skulle vara naturligt att SD får ansvar för migrations- och integrationsfrågor om vi vinner valet, sade Kristersson.

Uttalandet kommer efter en period av intensiv debatt om hur det politiska landskapet ska formas efter nästa mandatperiod. Hittills har Sverigedemokraterna varit en del av Tidösamarbetet utan att formellt sitta i regeringen, men med ett stort inflytande över politiken genom sakpolitiska överenskommelser.

En av dem som inte tvekar inför en eventuell ministerpost är SD:s migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling. Han bekräftar att han är beredd att kliva in i ett regeringsuppdrag om läget uppstår.

– Jag skulle säga ja, självklart, svarar Aspling på frågan om han är villig att ta ett ministeransvar.

Aspling har under sin tid i riksdagen suttit i socialförsäkringsutskottet och varit en av de centrala förhandlarna för sitt parti inom migrationspolitiken i Tidösamarbetet. Hans arbete har bland annat kretsat kring att implementera den migrationspolitiska överenskommelse som ligger till grund för regeringens politik.

– Jag har under ganska lång tid följt hur de här reglerna har hanterats i Sverige. Det finns mycket som kan förbättras, och jag tror att vi skulle kunna göra stor skillnad, säger han.

Aspling lyfter särskilt fram tre prioriterade områden som han anser vara centrala för en ny regering: skärpta regler för arbetskraftsinvandring, kraftfullare åtgärder mot illegal arbetskraft samt ett ökat fokus på återvandring.

Just frågan om arbetskraftsinvandring har varit en het politisk potatis under mandatperioden. Flera utredningar har tillsatts för att se över reglerna, och en rad skärpningar har redan genomförts. Bland annat har kravet på försörjning höjts, och det har blivit svårare att beviljas uppehållstillstånd på grundval av arbete i lägre kvalificerade yrken.

Frågan om illegal arbetskraft har också prioriterats, inte minst genom kontrollinsatser från Arbetsmiljöverket och Polismyndigheten. Regeringen har vid flera tillfällen betonat vikten av att motverka fusk och osund konkurrens på arbetsmarknaden, något som drabbar både seriösa företagare och anställda med svaga positioner.

Återvandring, eller repatriering som det också kallas, är ytterligare ett område där SD driver en tydlig linje. Partiet har länge förespråkat ett mer aktivt arbete för att underlätta och uppmuntra frivillig återvandring bland personer som saknar uppehållstillstånd eller som har fått avslag på sina asylansökningar.

Kristerssons uttalande tolkas av bedömare som ett sätt att förbereda väljarna på en ny politisk verklighet, där SD ges en mer framträdande roll i regeringsarbetet. Frågan har diskuterats internt inom Tidöpartierna under en längre tid, och det har funnits olika uppfattningar om hur långt samarbetet bör sträckas.

Samtidigt har oppositionen riktat kritik mot tanken på att ge SD ministerposter. Från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet har man varnat för att en sådan utveckling skulle kunna leda till en mer polariserad politik och försvaga Sveriges internationella ställning.

Även inom Liberalerna och Kristdemokraterna, som ingått i Tidösamarbetet, har frågan väckt diskussion. Båda partierna har tidigare varit tydliga med att de inte vill se SD i regeringen, men tonläget har mjukats under mandatperioden. Om Kristerssons uttalande får genomslag kan det innebära att de båda partierna tvingas ta ställning i en fråga som länge varit känslig.

För närvarande pekar opinionsmätningarna på ett jämnt läge mellan blocken, och utgången av nästa val är långt ifrån given. Hur frågan om SD:s regeringsdeltagande hanteras i debatten kan komma att spela en avgörande roll för hur väljarna positionerar sig. Klart är att Kristerssons uttalande sätter press på både regeringsunderlaget och oppositionen att förtydliga sina positioner inför valrörelsen.