Kärnvapenhotet ökar globalt när USA och Ryssland höjer beredskapen och moderniseringsprogram expanderar arsenalerna, enligt nya uppgifter från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut SIPRI. Den senaste årliga bedömningen av vapen, nedrustning och internationell säkerhet visar på en alarmerande utveckling som hotar att kasta tillbaka decennier av nedrustningsarbete.

En av de mest oroande trenderna som identifieras i SIPRI:s rapport är att både Ryssland och USA har flyttat kärnvapenstridsspetsar från sina lager för att montera dem på ballistiska missiler i högt beredskapsläge. Detta innebär att vapnen är redo att avfyras med mycket kort varsel, vilket dramatiskt ökar risken för såväl avsiktlig användning som olyckor eller felbedömningar i krissituationer.

Samtidigt pågår omfattande moderniseringsprogram i flera kärnvapenstater som sannolikt kommer att leda till att arsenalerna växer i storlek snarare än minskar. Detta står i skarp kontrast till de internationella åtaganden om nedrustning som gjorts under de senaste decennierna och markerar en tydlig vändpunkt i global säkerhetspolitik.

”Ansträngningarna för att minska kärnvapenens roll och antal kastas tillbaka flera decennier,” skriver SIPRI i ett pressmeddelande. Uttalandet understryker allvaret i situationen och pekar på att det internationella samfundets arbete för en kärnvapenfri värld står inför stora bakslag.

Karim Haggag, chef för SIPRI, varnar i ett uttalande för de ökade riskerna som uppstår när länder gör sina nationella försvar beroende av kärnvapen. Denna utveckling innebär inte bara en materiell uppbyggnad av arsenaler, utan också en förändrad strategisk doktrin där kärnvapen får en mer framträdande roll i säkerhetspolitiken.

Rapporten kommer vid en tidpunkt då de internationella spänningarna är höga på flera håll i världen. Rysslands invasion av Ukraina har lett till den mest allvarliga säkerhetskrisen i Europa sedan kalla kriget, medan relationerna mellan USA och Kina fortsätter att försämras. I detta klimat har flera kärnvapenstater börjat se över sina doktriner och öka sin beredskap.

De moderniseringsprogram som pågår omfattar inte bara uppdatering av befintliga system, utan också utveckling av nya typer av kärnvapen och bärsystem. Detta inkluderar hypersoniska vapen, nya ubåtsbaserade system och mer avancerade robotsystem som kan undkomma luftförsvar. Teknologiutvecklingen gör också vapnen mer precisa och potentiellt ”användbara” i militära konflikter, vilket paradoxalt nog kan sänka tröskeln för användning.

SIPRI är ett av världens ledande forskningsinstitut inom fred och säkerhet och dess årliga bedömningar följs noga av regeringar, forskare och säkerhetsanalytiker världen över. Institutets data och analyser betraktas som objektiva och tillförlitliga referenser i internationella diskussioner om kärnvapen och nedrustning.

Den försämrade situationen för kärnvapennedrustning påverkar också det internationella diplomatiska arbetet. Flera viktiga nedrustningsavtal har antingen upphört eller står inför osäker framtid. New START-avtalet mellan USA och Ryssland, som begränsar de strategiska kärnvapenarsenalerna, förlängdes 2021 men förhandlingar om uppföljande avtal har strandat.

Dessutom har båda länderna dragit sig ur eller suspenderat sin medverkan i andra kärnvapenrelaterade avtal under senare år. Detta har skapat ett farligt vakuum där det saknas effektiva mekanismer för transparens, verifiering och dialog om kärnvapenfrågor mellan de största kärnvapenmakterna.

SIPRI:s varning kommer också när fler länder diskuterar kärnvapenalternativ för sin säkerhet. I Europa har diskussioner om kärnvapenavskräckning intensifierats, medan spänningar i Asien driver på liknande debatter i regionen. Detta riskerar att leda till ytterligare spridning av kärnvapen och underminera det kärnvapenfördrag som haft som mål att begränsa antalet kärnvapenstater.

Den aktuella utvecklingen väcker frågor om internationell säkerhet och behovet av förnyade diplomatiska ansträngningar för att undvika en ny kärnvapenkapprustning med potentiellt katastrofala konsekvenser för mänskligheten.