Sju av tio människor lever nu i fattigdom i det krigshärjade Sudan

Sudans befolkning drabbas hårt när fattigdomen fördubblas under kriget

Nästan dubbelt så många sudaneser lever nu i fattigdom jämfört med när inbördeskriget bröt ut i april 2023, enligt Luca Renda, FN:s utvecklingsprograms (UNDP) representant i Sudan.

”Tre år in i denna konflikt står vi inte bara inför en kris – vi bevittnar den systematiska nedbrytningen av ett lands framtid,” säger Renda till nyhetsbyrån AFP i samband med publiceringen av en ny rapport från UNDP om situationen i Sudan.

Civilbefolkningen är de som drabbas hårdast i konflikten mellan den paramilitära gruppen RSF (Rapid Support Forces) och landets reguljära armé. Det exakta antalet döda är svårt att fastställa – AFP beskriver det som ”tiotusentals” medan vissa analytiker uppskattar att över 100 000 människor kan ha mist livet.

Stora delar av landet är drabbade av svält och enligt Röda Korset har omkring 13 miljoner människor tvingats fly från sina hem. Av dessa har cirka 4,5 miljoner sökt skydd i grannländer som Sydsudan och Tchad.

”Krisen i Sudan är för närvarande världens värsta humanitära katastrof och den stannar inte vid landets gränser. Människor flyr för att söka säkerhet men hamnar i överfulla mottagningscenter utan tillräckligt med mat eller rent vatten, där medicinska förnödenheter är farligt låga,” förklarar Anders Pedersen, internationell direktör för Svenska Röda Korset, i ett pressmeddelande.

Han tillägger att majoriteten av människorna i flyktinglägren är kvinnor och barn, som löper stor risk att utsättas för våld.

Tidigare fredssatsningar har misslyckats trots ansträngningar från USA, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Egypten. På onsdag hålls en internationell konferens i Berlin i ett nytt försök att återuppta fredssamtalen och samla in bistånd.

”Vi behöver agera nu,” säger FN:s humanitära chef Tom Fletcher, enligt AFP.

Konflikten i Sudan står mellan två rivaliserande militära grupperingar och har pågått sedan april 2023. På ena sidan står den reguljära armén, ledd av general Abd al-Fattah al-Burhan, med maktbas kring huvudstaden Khartoum och Nilen i öster.

På andra sidan står RSF-styrkorna under ledning av Mohammed Hamdan Dagalo, allmänt känd som Hemedti. Dessa styrkor har sitt ursprung i de så kallade Janjawid-miliserna som tidigare diktatorn Omar al-Bashir anlitade för att brutalt slå ned ett uppror i den förödande och etniskt laddade Darfur-konflikten i början av 2000-talet.

Al-Bashir störtades i en våg av folkliga protester 2019. Men drygt två år senare tog de två arméer han lämnat efter sig – den reguljära militären och RSF – makten i en gemensam militärkupp. Rivaliteten växte inom deras gemensamma styre, och till slut utbröt fullskaligt krig mellan dem.

Militären tros få stöd från Egypten, Saudiarabien och Qatar, medan RSF antas få stöd från Förenade Arabemiraten.

Enligt experter har konflikten nu utvecklats till ett regionalt problem med allvarliga konsekvenser för hela området. Grannländerna, särskilt Tchad och Sydsudan som redan kämpar med egna ekonomiska och sociala utmaningar, har tagit emot hundratusentals flyktingar.

Den humanitära situationen förvärras av att hjälporganisationer har svårt att nå fram till drabbade områden på grund av säkerhetssituationen. Matbrist, sjukdomsutbrott och brist på grundläggande sjukvård utgör ett akut hot mot miljontals människor.

Experter varnar för att om inte det internationella samfundet agerar kraftfullt riskerar krisen att förvärras ytterligare och skapa instabilitet i hela regionen under lång tid framöver. Konferensen i Berlin ses som en avgörande möjlighet att mobilisera både diplomatiska och ekonomiska resurser för att adressera krisen.