Småspararnas misstag – att sälja amerikanska aktier

I takt med att året inleddes fick ”sälj USA”-trenden ny fart, delvis driven av Trumps förnyade hot om att ta över Grönland. Flera europeiska fondförvaltare har sålt av amerikanska statspapper och minskat sin exponering mot USA.

Även småsparare har agerat för att distansera sig från amerikanska aktier. Huruvida detta är en direkt reaktion på presidentens nyckfulla uttalanden och hot är dock inte helt klarlagt.

”En teori är att människor är mindre villiga att stödja USA. Men det kan också bero på att företagsvärderingarna i USA har varit betydligt högre, att den svenska kronan har stärkts, och att många bedömt att det finns mer att tjäna på andra marknader,” säger Felicia Schön, sparekonom på Avanza.

Under 2024 var cirka 75 procent av Avanzas fondsparande USA-tungt med fokus på Nordamerika, teknik och globala fonder. Denna trend förändrades dock drastiskt förra året. Sparandet i globala fonder föll från 52 procent till 18 procent, och både amerikanska och teknikfonder såldes av i betydande omfattning.

”Istället köpte spararna svenska fonder, europeiska fonder och räntefonder,” förklarar Schön.

Trenden har fortsatt in i det nya året. Hittills i år har teknik- och nordamerikanska fonder stått för 38 respektive 30 procent av nettoförsäljningen hos Avanza. Samtidigt har intresset för globala fonder ökat något igen. Det mest anmärkningsvärda är dock att över 50 procent av sparandet nu går till svenska fonder.

En översikt av hur ett urval aktiefonder har presterat under det senaste året visar att amerikanska fonder och globala fonder (som till 65-70 procent är viktade mot USA) har stigit mest. Den genomsnittliga ettårsavkastningen för sju populära amerikanska indexfonder var 25,1 procent denna vecka, jämfört med 24,7 procent för globala fonder och 15,4 procent för europeiska fonder.

Felicia Schön betonar dock att ett år är ett mycket kort sparperspektiv och att det inte är självklart att tala om vinnare och förlorare bland spararna.

”Svenska fonder har också presterat starkt. Om man har valt att undvika USA av protestskäl är det en bedömning man får göra oavsett om man är vinnare eller förlorare avkastningsmässigt,” säger hon.

Hon påpekar även att investerare som väljer bort USA samtidigt väljer bort många av världens största företag, vilket kan innebära vissa risker.

”När man minskar sin exponering mot en global fond och istället köper en svensk indexfond eller en europeisk indexfond överexponerar man sig mot en specifik del av marknaden. Man tar då på sig en högre risk än marknaden som helhet.”

Denna utveckling speglar en bredare trend där geopolitiska spänningar och uttalanden från världsledare påverkar investerares beteende. Tidigare har fondflöden främst styrts av ekonomiska faktorer, men nu verkar även politiska överväganden spela en allt större roll.

Analytiker pekar på att amerikanska aktiemarknader, trots denna trend, fortsätter att prestera starkt, huvudsakligen drivet av teknologisektorn och de sju ”magnificent seven”-bolagen: Apple, Microsoft, Alphabet, Amazon, Nvidia, Meta och Tesla. Dessa företags dominans på globala marknader gör det svårt för investerare som vill diversifiera bort från USA att helt undvika exponering mot amerikanska intressen.

För svenska sparare har den stärkta kronan också spelat roll. När den svenska valutan stärks mot dollarn kan avkastningen på amerikanska investeringar bli lägre när de räknas om till kronor, vilket kan förklara en del av det minskade intresset.

Finansexperter rekommenderar dock fortsatt en väldiversifierad portfölj snarare än att fatta investeringsbeslut baserat på kortsiktiga politiska händelser eller trender. För långsiktiga sparare kan en balanserad exponering mot olika geografiska marknader fortfarande vara den mest robusta strategin.