Sömnforskare: Sant eller falskt om sommartid

I Sverige diskuteras tidsomställningen regelbundet när vi justerar våra klockor, och många undrar om fördelarna verkligen överväger nackdelarna. Enligt experter finns det både för- och nackdelar, särskilt för oss som bor i nordiska länder.

Den främsta fördelen med tidsomställningen för oss i Norden är att vi får mer ljus på kvällarna. Detta är särskilt märkbart under vår och höst, medan effekten under sommarmånaderna är mindre påtaglig eftersom det redan är ljust länge under den perioden.

Men hur påverkar egentligen tidsomställningen vår hälsa? Tidigare har det florerat uppgifter om att dödligheten ökar i samband med tidsomställningen. En äldre svensk studie indikerade att hjärtinfarkter ökade med några procent under måndagen och tisdagen efter omställningen. Nyare och mer omfattande forskning har dock motbevisat detta samband. Det finns visserligen studier som pekar på en mindre ökning av trafikolyckor under dagarna efter tidsomställningen, men de övergripande riskerna bedöms som små.

Det finns dock skillnader mellan vår- och höstomställningen. Övergången till sommartid, då vi förlorar en timmes sömn, anses generellt vara mer påfrestande än höstens övergång till vintertid. Att sova en extra timme, som vi gör vid höstens tidsomställning, innebär ingen hälsorisk. För de flesta människor är anpassningen relativt enkel – många gör liknande justeringar varje helg när de sover längre för att sedan stiga upp tidigare på måndagen. Den specifika helgen för tidsomställningen kan dock vara lite extra utmanande.

En vanlig fråga är om man kan ”sova ikapp” den förlorade timmen. Svaret är att de flesta kan det. Vår sömn är så dynamisk och biologiskt stark att majoriteten återhämtar sig efter bara en natt. Det finns dock grupper som har svårare att anpassa sig. Personer som redan har en sen dygnsrytm kan få ännu större problem att anpassa sig till samhällets tider än de redan har.

Alla påverkas inte lika mycket av tidsomställningen. Det finns stora individuella skillnader. Personer som vistas mycket utomhus anpassar sig snabbare till den nya tiden – det finns tydliga studier som visar att människor som campar tenderar att bli morgonmänniskor. De som vistas mindre utomhus, som har längre dygnsrytmer och ofta är kvällsmänniskor, får det generellt svårare att anpassa sig till tidsomställningen.

Trots återkommande debatter om att avskaffa tidsomställningen fortsätter Sverige och övriga EU att ställa om klockorna två gånger per år. EU-kommissionen föreslog 2018 att tidsomställningen skulle avskaffas, men medlemsländerna har ännu inte kunnat enas om huruvida permanent sommartid eller vintertid är att föredra.

För den som känner av omställningen finns enkla råd: försök att exponera dig för dagsljus, särskilt på morgonen, och ge kroppen några dagar att anpassa sig. För de allra flesta är besvären övergående och försvinner inom en vecka efter tidsomställningen.

Sammanfattningsvis visar forskningen att tidsomställningens negativa hälsoeffekter är mindre allvarliga än vad som ibland hävdas. För oss i Norden finns vissa fördelar med systemet, även om betydelsen under högsommaren är begränsad. Den individuella påverkan varierar kraftigt beroende på livsstil, utomhusvistelse och personlig dygnsrytm.