Under 2024 och 2025 har Sverige sett en markant ökning av återvinning av matavfall och textilier, drivet av nya lagkrav. Detta framgår av den senaste årsstatistiken från Avfall Sverige, branschorganisationen för landets avfallshantering och återvinning.

Siffrorna visar att återvinningen av förpackningar ökade med 5,3 procent mellan 2024 och 2025. Enligt Avfall Sverige beror denna positiva utveckling till stor del på att allt fler kommuner har infört fastighetsnära insamling, vilket innebär att hushållen kan sortera sitt avfall i nära anslutning till bostaden istället för att behöva transportera det till en återvinningsstation.

Jenny Westin, statistikansvarig på Avfall Sverige, förklarar i ett pressmeddelande att fastighetsnära insamling gör det betydligt enklare för medborgarna att göra rätt. ”Insamlingen nära fastigheten gör det enklare att göra rätt; det är en riktigt effektiv metod för att minska antalet soppåsar,” säger hon.

Den fastighetsnära insamlingen, som hittills har varit tillgänglig i ett växande antal kommuner, kommer från och med början av nästa år att erbjudas i hela landet. Detta är en del av en nationell satsning för att förbättra Sveriges återvinningsresultat och underlätta för hushållen att delta i den cirkulära ekonomin.

De nya lagkraven som trädde i kraft under 2024 och 2025 har varit avgörande för den ökade sorteringen. Kraven har gjort det obligatoriskt att sortera både matavfall och textilier för återvinning, vilket har lett till en kraftig uppgång i båda kategorierna. Tidigare har dessa avfallsslag ofta hamnat bland det osorterade avfallet, vilket försvårat återvinningsarbetet och lett till att värdefulla material gått förlorade.

Trots de positiva trenderna och den ökade återvinningen lyckas dock inte Sverige nå EU:s uppsatta mål för materialåtervinning. EU har satt ett mål om att minst 55 procent av allt avfall ska materialåtervinnas senast 2025. Sverige når inte upp till denna nivå – förra året låg siffran på drygt 40 procent.

Gapet mellan det svenska resultatet och EU-målet är betydande och visar att det fortfarande finns stora utmaningar i arbetet med att öka återvinningen. Skillnaden på nästan 15 procentenheter indikerar att mer omfattande åtgärder och systemförändringar kan behövas för att Sverige ska kunna uppfylla de kommande EU-kraven.

EU:s återvinningsmål är en del av unionens övergripande strategi för en cirkulär ekonomi, där målet är att minimera avfall och maximera återanvändning av resurser. Kommande år kommer kraven att skärpas ytterligare, med ett mål om 60 procent materialåtervinning till 2030 och 65 procent till 2035.

För Sveriges del innebär det att landet behöver intensifiera sina insatser för att komma ikapp. Den fastighetsnära insamlingen som nu rullas ut nationellt är ett steg i rätt riktning, men kommer sannolikt att behöva kompletteras med ytterligare åtgärder.

Avfall Sverige betonar att infrastrukturen för insamling är viktig, men att det också krävs fortsatt arbete med information och utbildning för att öka medvetenheten hos medborgarna. Samtidigt pekar organisationen på behovet av förbättrade system för sortering och behandling av avfallet när det väl har samlats in.

Den svenska avfallsbranschen står därmed inför utmaningen att både bygga ut infrastrukturen och höja kvaliteten på återvinningen för att kunna möta både nationella och europeiska mål. Med den nationella utbyggnaden av fastighetsnära insamling och de nya lagkraven för matavfall och textilier finns dock förutsättningar för att förbättra resultaten under kommande år.