Striderna i Tigray trappas upp när farhågorna om nytt inbördeskrig växer.

Många civila – däribland flera barn – har dödats eller skadats i den senaste offensiven från Etiopiska regeringsstyrkor i Tigrayregionen. Det rapporteras om nya strider i ett område som redan har dragits med ett av världens svåraste humanitära lägen under de senaste åren.

Uppgifterna kommer från vittnen och lokala källor i regionen, som beskriver att beskjutning och flygattacker har träffat bostadsområden. Exakta siffror över antalet drabbade är svåra att bekräfta, eftersom kommunikationer och tillgången till oberoende information är starkt begränsad i Tigray.

Tigray är Etiopiens nordligaste region och gränsar mot både Eritrea och Sudan. Regionen har en befolkning på omkring sex miljoner människor och har historiskt varit en av landets politiskt mest inflytelserika regioner. Det var härifrån Tigrayanska folkets befrielsefront (TPLF) i decennier dominerade etiopisk politik innan nuvarande premiärminister Abiy Ahmed kom till makten 2018.

Konflikten bröt ut i november 2020, efter att TPLF genomfört ett lokalt val som centralregeringen i Addis Abeba betraktade som olagligt. Spänningarna ledde snabbt till väpnad konfrontation, och regeringsstyrkor inledde en militär offensiv med målet att återta kontrollen över regionen. Sedan dess har konflikten utvecklats till ett utdraget och blodigt krig med inslag av etniskt våld, rapporter om massakrer och omfattande sexuellt våld mot kvinnor.

Det humanitära läget i Tigray har under lång tid beskrivits som katastrofalt. Redan före den senaste offensiven var uppskattningsvis över 90 procent av befolkningen i behov av akut hjälp. Svält, sjukdomar och brist på rent vatten har krävt många liv, och hjälporganisationer har upprepade gånger varnat för att situationen förvärras i takt med att striderna intensifieras.

Den senaste tidens våld har lett till att ytterligare människor tvingats på flykt. Många har sökt sig mot gränsområdena, men även där är hjälpen otillräcklig. Sudan har tagit emot ett stort antal flyktingar från Tigray, och FN har upprepade gånger efterfrågat utökade resurser för att kunna hantera flyktingströmmen.

Internationella aktörer, däribland EU, USA och Afrikanska unionen, har manat till eldupphör och diplomatisk dialog. Flera försök till vapenvila har dock brutit samman. Parterna anklagar varandra för att inte respektera överenskommelser, och den senaste offensiven tyder på att en militär lösning fortfarande prioriteras framför fredsförhandlingar.

Ur ett bredare perspektiv väcker våldet i Tigray oro för stabiliteten i hela Etiopien. Landet är en av Afrikas största ekonomier och en viktig aktör på den afrikanska kontinenten. Etiopien spelar även en central roll i säkerhetspolitiken på Afrikas horn, en region som redan präglas av konflikter i Somalia, Sudan och Eritrea. En fortsatt instabilitet i Etiopien riskerar därför att få långtgående konsekvenser för hela området.

Kritiker menar att den etiopiska regeringens militära strategi i Tigray har lett till att civila betalat ett oproportionerligt högt pris. Flera internationella människorättsorganisationer har dokumenterat övergrepp som kan utgöra krigsförbrytelser, utförda av såväl regeringsstyrkor som allierade miliser och TPLF-styrkor. Uppmaningar har riktats till det internationella samfundet att tillsätta oberoende utredningar, men hittills har inga konkreta steg tagits för att ställa ansvariga inför rätta.

Samtidigt fortsätter vardagen för civilbefolkningen i Tigray att präglas av osäkerhet och rädsla. Skolor är stängda, sjukvården fungerar i mycket begränsad omfattning och tillgången till mat är akut bristfällig. Barn är bland dem som drabbas hårdast, både direkt genom våldet och indirekt genom undernäring och brist på utbildning.

Den senaste offensiven understryker det akuta behovet av en politisk lösning på konflikten. Utan en fungerande vapenvila och en trovärdig fredsprocess lär lidandet i Tigray fortsätta, och risken för att krisen sprider sig till övriga delar av Etiopien ökar. Det internationella samfundet står inför ett svårt vägval: att agera kraftfullt för att skydda civila och pressa parterna till förhandlingsbordet, eller att se ytterligare en humanitär katastrof utvecklas i tysthet.