Svag krisberedskap på många LSS-boenden för personer med funktionsnedsättning

I Sveriges gruppbostäder saknas krisberedskap för de mest utsatta

Endast en tredjedel av bostäder för personer med funktionsnedsättningar har en evakueringsplan, visar en ny lägesrapport från Socialstyrelsen. Detta innebär en markant försämring jämfört med 2021, då ungefär hälften av LSS-boenden hade sådana planer.

”Personer med funktionsnedsättningar är redan en utsatt grupp. När krisberedskapen brister riskerar deras trygghet och säkerhet att allvarligt påverkas,” säger Björn Eriksson, generaldirektör för Socialstyrelsen, i ett uttalande.

Omkring 40 000 personer bor för närvarande i anpassade bostäder som grupp- eller serviceboenden enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Dessa individer tillhör ofta samhällets mest sårbara grupper och är i många fall beroende av kontinuerligt stöd i sin vardag.

Den försämrade krisberedskapen kommer i en tid då samhällets säkerhetsläge generellt uppmärksammas allt mer. Experter inom funktionshinderområdet uttrycker oro över utvecklingen och menar att minskningen kan bero på flera faktorer, däribland resursbrist, personalomsättning och otillräcklig utbildning.

Funktionsrättsorganisationer har länge påpekat att personer med funktionsnedsättningar ofta glöms bort i samhällets generella krisberedskapsarbete. Vid exempelvis strömavbrott, bränder eller andra akuta situationer kan konsekvenserna bli särskilt allvarliga för denna grupp.

”Det handlar om grundläggande mänskliga rättigheter och likvärdig säkerhet för alla medborgare,” säger Helena Lindberg, samordnare på Funktionsrätt Sverige, som representerar ett 40-tal medlemsorganisationer. ”En evakueringsplan är bara början – vi behöver se ett helhetsgrepp kring säkerhetsfrågor för personer med funktionsnedsättningar.”

Socialstyrelsens rapport visar också på stora regionala skillnader. I vissa kommuner har samtliga LSS-boenden uppdaterade evakueringsplaner, medan andra kommuner helt saknar sådana. Detta leder till en ojämlik säkerhetssituation beroende på var i landet man bor.

Kommunerna, som har huvudansvaret för LSS-verksamheten, pekar på utmaningar med implementering av krisberedskapsplaner. Begränsade resurser och svårigheter att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens lyfts fram som försvårande faktorer.

”Vi ser allvarligt på resultaten i rapporten och kommer att vidta åtgärder,” säger Lena Hallengren, socialminister. ”Alla människor har rätt till trygghet och säkerhet, oavsett funktionsförmåga. Här måste vi göra mer.”

Rapporten rekommenderar flera konkreta åtgärder för att förbättra situationen. Utöver att säkerställa att alla LSS-boenden har uppdaterade evakueringsplaner föreslås regelbundna övningar, tydligare ansvarsfördelning och ökad samverkan mellan socialtjänst, räddningstjänst och andra relevanta aktörer.

Socialstyrelsen kommer under 2023 att genomföra riktade utbildningsinsatser för personal inom LSS-verksamheter och ta fram nationella riktlinjer för krisberedskap i dessa miljöer. Myndigheten planerar även att följa upp utvecklingen mer intensivt de kommande åren.

För personer som bor i gruppbostad eller servicebostad innebär den bristande beredskapen en osäker vardag. Många av de boende är helt beroende av personalens kunskap och agerande vid en eventuell krissituation.

”När jag flyttade in frågade jag efter evakueringsplanen, men personalen kunde inte visa någon,” berättar Johan Larsson, 34, som bor i en gruppbostad i Mellansverige. ”Det känns otryggt att inte veta vad som händer om det börjar brinna eller uppstår någon annan kris.”

Rapporten utgör en del av Socialstyrelsens bredare arbete med att kartlägga och förbättra krisberedskapen inom olika delar av vård- och omsorgssektorn. Liknande undersökningar har tidigare gjorts gällande äldreboenden och sjukvården, men denna är den första som specifikt granskar situationen för LSS-boenden i hela landet.