Svensk AI överträffar läkare på att upptäcka hjärtinfarktrisk på röntgenbilder.

Under 2024 rapporterades drygt 20 000 fall av akut hjärtinfarkt i Sverige, och omkring 4 000 personer avled till följd av sjukdomen. Även om antalet drabbade minskat under en längre tid är hjärtinfarkt fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna i landet. Nu visar ny forskning från ett svenskt forskningsinstitut att artificiell intelligens kan bli ett kraftfullt verktyg för att upptäcka farliga förträngningar i kranskärlen – ofta långt innan de ger symptom.

Bakom studien står Johan Malmqvist, forskare och läkare, som tillsammans med ett team analyserat röntgenbilder av kranskärl från över 23 000 friska medelålders personer. Deltagarna ingick i den omfattade befolkningsstudien Scapis (Swedish Cardiopulmonary bioimage study), som startade med målet att identifiera riskpersoner för hjärt- och lungsjukdomar i ett tidigt skede. Under åren har runt 30 000 deltagare i åldrarna 50 till 64 år genomgått noggranna medicinska undersökningar, allt från blodprov till avancerad bilddiagnostik.

I den aktuella studien, som publicerats i den ansedda tidskriften JACC Cardiovascular Imaging, använde forskarna en nyutvecklad AI-mjukvara för att granska bilderna. Resultatet var slående: medan det mänskliga ögat kunde se tydliga plack i kärlväggarna hos cirka 40 procent av deltagarna, hittade AI-algoritmen motsvarande förändringar hos hela 80 procent. – Det har inte tidigare varit känt att dessa små, AI-upptäckta plack har någon klinisk betydelse, säger Johan Malmqvist i ett pressmeddelande.

Genom att följa studiedeltagarnas hälsa under flera års tid kunde forskarna dock konstatera att de plack som enbart AI:n kunde identifiera faktiskt var kopplade till en förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt. Upptäckten kan få stor betydelse för hur vi i framtiden bedömer enskilda patienter. – Studien ger ytterligare bevis på att AI tillför värdefull information utöver vad den mänskliga förmågan kan se, konstaterar Malmqvist.

Enligt nuvarande vårdriktlinjer genomgår vissa patienter kranskärlsröntgen av andra orsaker, exempelvis vid utredning av kärlkramp eller innan hjäklaffsoperationer. Den nya tekniken öppnar därför för att enkelt förbättra uttaget från redan befintliga bilder. Med samma röntgenundersökning som tidigare kan vårdgivare nu upptäcka risker som tidigare var osynliga, vilket ger patienter och läkare bättre underlag för att välja rätt behandling. Det handlar bland annat om att sätta in kärlvidgande och kolesterolänkande läkemedel i tidigare skeden. – Vår tolkning är att det här är en viktig pusselbit när vi ska förstå hur vi på bästa sätt bedömer risken för framtida hjäinfarkter, säger Johan Malmqvist. Han betonar dock att metoden i dagsläget inte ska ses som ett verktyg för att massgranska symtomfria personer. För att fastställa om det vore medicinskt och ekonomiskt försvarbart krävs mer forskning innan man kan svara på den frågan. Däremot kan tekniken få omedelbar nytta i vården: dels genom att förbättra diagnostiken för de patienter som redan genomgår undersökningar, dels som ett hjälpmedel för att avgöra vilka individer som är i behov av förebyggande behandling.

Scapis-projektet, som är bland de mest omfattande i sitt slag i världen, har finansierats med medel från Hjä-Lungfonden och pågår fortfarande. Så snart fler deltagare analyserats önskar forskarna kunna följa upp de nya rönen i fler studier. På längre sikt kan AI-tekniken dock spela en avgörande roll för att minska både mänskligt lidande och samhällsekonomiska kostnader i form av vårdinsatser. Och medan statistiken över tappade hjärtmuskelfästen fortsätter att sakta minska, hoppas forskarna nu att AI kan bidra med ytterligare en pusselbit.