Svenska titel: Före detta Lundin Oil-cheferna Lundin och Schneiter riskerar långa fängelsestraff

Lundins oljeverksamhet i Sudan resulterade i krigsförbrytelser, hävdar åklagare

Efter en långdragen rättsprocess i Stockholms tingsrätt riktade åklagare Henrik Attorps på torsdagen skarpa anklagelser mot tidigare Lundin Oil-toppar. Attorps begärde att både Ian Lundin och Alexander Schneiter ska häktas i samband med domens avkunnande.

”Det handlar om medverkan under lång tid, genom flera faser och deltagande i brott mot civilbefolkningen, där många civila fick sina liv totalt ödelagda i bolagets och de tilltalades jakt på vinst,” framförde Attorps under sin plädering.

Lundin och Schneiter, som tidigare var styrelseordförande respektive vd för Lundin Oil, står åtalade för medhjälp till grova folkrättsbrott i södra Sudan mellan 1999 och 2003. Under denna period bedrev det svenska bolaget oljeprospektering i det inbördeskrigsdrabbade landet.

Enligt åtalet var de båda medvetna om och bidrog till att militär och regimvänliga miliser dödade och fördrev människor för att skapa förutsättningar för bolagets oljeprospektering i ett område som länge kontrollerats av rebeller. Åklagaren menar att offensiverna, som syftade till att möjliggöra byggandet av nya vägar, pågick från 1999 till mars 2003.

I samband med dessa offensiver begick militären och miliserna allvarliga brott mot internationell rätt, enligt utredningen. Civila utsattes för flygbombningar, beskjutning från helikoptrar, och soldater högg och sköt ihjäl människor. Bostäder och sjukvårdsinrättningar plundrades och brändes, hävdar åklagarsidan.

Åklagarna menar att företagsledarna bidrog till dessa krigsförbrytelser genom att ingå avtal med och ställa krav på regimen som förutsatte att militären skulle skapa förutsättningar för bolaget att verka i områdena. Dessa krav ska enligt åklagarna ha framförts med vetskap om att striderna utgjorde brott mot folkrätten.

Både Ian Lundin och Alexander Schneiter förnekar all brottslighet. Försvaret bestrider bland annat att bolaget och regimen hade någon sådan relation som åklagarsidan påstår och ifrågasätter om krigsförbrytelser verkligen begåtts på det sätt som utredningen visar.

Attorps anser dock att försvarets invändningar saknar stöd i det som framkommit i rätten. ”När vi ser på bevisningen och de tilltalades uppgifter är slutsatsen att åtalet är styrkt i sin helhet,” säger han.

Fallet illustrerar de komplexa utmaningar som multinationella företag möter när de verkar i konfliktområden. Oljesektorn har länge varit under särskild granskning för sin roll i konfliktdrabbade regioner, där naturresurser ofta bidrar till att förvärra eller förlänga väpnade konflikter. Sudan har varit ett särskilt problematiskt exempel, där oljeindustrin anklagats för att finansiera olika parter i landets inbördeskrig.

Rättegången, som pågått sedan september 2023 och väntas avslutas i maj, är en av de mest omfattande folkrättsmålen i svensk rättshistoria. Den väcker också viktiga frågor om företagsledares ansvar för verksamhet i konfliktområden och om svenska företags skyldigheter när de agerar internationellt.

Fallet har följts noga av människorättsorganisationer världen över, som ser det som ett viktigt test för företags ansvarsskyldighet vid eventuell medverkan till krigsbrott. Om Lundin och Schneiter döms skulle det kunna skapa ett betydande prejudikat för liknande fall i framtiden.

Lundinkoncernen, som idag främst fokuserar på olje- och gasproduktion i Norge och Malaysia, har genomgått omfattande förändringar sedan tiden i Sudan. Företaget har under åren försökt distansera sig från anklagelserna och hävdat att deras närvaro i Sudan var positiv för lokalbefolkningen.