Baksi kritiserar samhällets hantering av islamism i ny bok

I boken ”Mina strider” fortsätter debattören och psykiatrisjuksköterskan Nalin Baksi sin långvariga kamp mot islamism, religiös fanatism och hedersförtryck, samtidigt som hon lyfter fram kvinnors rättigheter.

Baksi riktar skarp kritik mot det fria skolvalet som hon menar har gett islamister både ekonomiska resurser och möjligheter att sprida sina läror i samhället. ”De finns fortfarande överallt och det är fritt fram så länge vi har fritt skolval,” säger Baksi om hur systemet har utnyttjats.

I boken beskriver hon hur ”TV-kanalerna, friskolorna och den organiserade brottsligheten” i kombination med invandrarföräldrars svaga ställning gentemot sina barn har haft stor inverkan på spridningen av radikal islamism. De primära offren har varit andra muslimer som hotats och utfrusits av extremistiska krafter, samtidigt som de har likaställts med islamister av det omgivande samhället.

Vänstern har enligt Baksi länge blundat för problemet, eller avstått från att kritisera islamister av rädsla för att bli anklagade för rasism. Denna passivitet har islamistiska krafter utnyttjat.

”Det sorgliga var att det var vi muslimer som led av deras förtryck,” säger Nalin Baksi. ”De kapade antirasismen.”

Hon menar att politiken generellt har visat stor omedvetenhet och oavsiktligt gett stöd till islamister under lång tid. Dessa krafter har kunnat stärka sina positioner och framställa samhället som ett hot mot muslimska invandrare. Baksi anser att både tidigare statsministrar Göran Persson och Fredrik Reinfeldt uppvisade bristande förståelse för problematiken.

Baksi kommer från en politiskt engagerad familj där flera imamer under århundraden i Turkiet motsatte sig fanatiska bokstavstrogna tolkningar av islam. Både de och hon anser att religion inte bör blandas med politik.

”För mig är islam tolerans, kärlek och flexibilitet. Men islamism är en ideologi som vill begränsa människors frihet och särskilt kvinnors frihet,” förklarar Baksi.

Under sin politiska karriär anklagades hon ofta för att göra rasisters arbete. Det var dock hatet och hoten från islamister och deras försvarare som till slut fick henne att lämna politiken 2011, berättar hon. Samtidigt förlorade hon valet om ordförandeposten för S-kvinnor.

Detta beskriver hon paradoxalt nog som något positivt, eftersom det gav henne en legitim anledning att lämna politiken. Hennes familj skulle enligt henne ha betraktat det som förräderi om hon gett vika för islamistiska hot.

På frågan om en eventuell politisk comeback är svaret tydligt nej. ”Jag tror att jag har mycket större genomslagskraft genom att skriva,” säger Nalin Baksi, som idag har kolumner i flera tidningar.

Boken ”Mina strider” kan ses som ytterligare ett inlägg i den pågående samhällsdebatten om integration, religionens roll i det offentliga rummet och balansen mellan religionsfrihet och sekulära värderingar. Den belyser också de komplexa utmaningar som Sverige står inför när det gäller att upprätthålla demokratiska principer samtidigt som religiös extremism motverkas.

Baksins vittnesmål ger en unik inblick från någon som själv har muslimsk bakgrund och samtidigt är stark kritiker av islamistiska rörelser. Detta perspektiv har blivit alltmer relevant i takt med att frågor om segregation, parallellsamhällen och religiös extremism har fått ökad uppmärksamhet i den svenska samhällsdebatten.

Som psykiatrisjuksköterska och tidigare politiker kombinerar Baksi praktiska erfarenheter från både vården och politiken med sitt personliga engagemang i frågor som berör integration och kvinnors rättigheter, vilket ger hennes kritik en särskild tyngd i debatten.