Flera länder har gått samman i en gemensam uttalande där de kraftfullt fördömer Irans säkerhetstjänsters samarbete med kriminella nätverk och hotfulla aktiviteter mot dissidenter, journalister och vissa grupper utanför landets gränser.

Enligt det gemensamma uttalandet har Irans säkerhetstjänster etablerat långvariga relationer med både internationella och lokala kriminella nätverk. Länderna bakom deklarationen beskriver detta utnyttjande av kriminella grupper som beklagligt och uttrycker djup oro över utvecklingen.

Måltavlorna för dessa påstådda operationer utgörs av iranska dissidenter som lever i exil, journalister som rapporterar om regimen samt judiska och israeliska grupper. Dessa personer och organisationer har enligt uttalandet blivit föremål för mordkomplotter och andra illvilliga handlingar som planerats och genomförts utanför Irans territorium.

De undertecknande länderna betonar att de står enade i sin beslutsamhet att skydda sina länder och sina medborgare mot dessa hot. I det gemensamma uttalandet uppmanar de den Islamiska republiken Iran att omedelbart upphöra med dessa aktiviteter.

Uttalandet går längre än bara fördömande och varnar för ytterligare konsekvenser. De samarbetande nationerna förklarar att de tillsammans är fast beslutna att vidta ytterligare åtgärder för att stoppa dessa handlingar.

Detta gemensamma ställningstagande kommer vid en tidpunkt då internationella säkerhetsorganisationer och underrättelsetjänster i västvärlden alltmer uppmärksammat vad de beskriver som ett mönster av transnationella förtrycksoperationer. Flera länder har under de senaste åren rapporterat om misstänkta iranska operationer på sitt territorium.

Fenomenet med staters användning av kriminella nätverk för att genomföra operationer utomlands är inte nytt, men har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren. Genom att använda lokala kriminella grupperingar kan stater försöka dölja sin inblandning och skapa vad som kallas ”plausible deniability” – möjligheten att trovärdigt förneka inblandning.

För dissidenter och journalister som flytt från Iran innebär denna utveckling att de inte kan känna sig säkra även efter att ha lämnat landet. Många har sökt asyl i europeiska länder och Nordamerika i hopp om att kunna leva och verka utan rädsla för förföljelse.

Judiska och israeliska institutioner har länge vidtagit omfattande säkerhetsåtgärder i många länder, och denna typ av hot förstärker behovet av fortsatt vaksamhet. Flera europeiska säkerhetstjänster har de senaste åren varnat för ökade hot mot judiska samhällen och israeliska intressen på deras territorier.

Det gemensamma uttalandet signalerar en bred internationell enighet kring problembeskrivningen, även om det inte i detalj specificerar vilka konkreta åtgärder som kan komma att vidtas. Sådana åtgärder kan potentiellt inkludera allt från diplomatiska påtryckningar och sanktioner till förstärkt säkerhetssamarbete och rättsliga åtgärder mot identifierade nätverkspersoner.

För Iran kan detta gemensamma internationella tryck innebära ytterligare isolering på den diplomatiska arenan. Landet befinner sig redan under omfattande internationella sanktioner av olika skäl, och ytterligare beskyllningar om transnationella förtrycksoperationer komplicerar möjligheterna till normaliserade relationer med västvärlden.

De undertecknande länderna har genom sitt uttalande gjort klart att de betraktar dessa påstådda aktiviteter som en allvarlig kränkning av deras suveränitet och en oacceptabel risk för personer bosatta inom deras gränser. Budskapet är tydligt: detta måste upphöra, och det internationella samfundet är berett att agera om så inte sker.