Sverige öppnar upp för multinationell styrka på Gotland

Magdalena Andersson, tidigare statsminister och nuvarande oppositionsledare, betonade under sitt anförande vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen vikten av att säkra kontrollen över Östersjön i händelse av kris eller krig. Detta är enligt Andersson en avgörande faktor för Sveriges säkerhet i det förändrade geopolitiska landskapet.

I sitt tal lyfte Andersson fram att Sverige nu bör överväga att tillåta multinationella styrkor att stationeras vid svenska baser på Gotland. Detta skulle ske i samarbete med andra Östersjöländer som en del av en bredare säkerhetsstrategi för regionen.

”Kontrollen över Östersjön i en kris- eller krigssituation kommer att vara avgörande,” sade Andersson under sitt anförande inför den samlade försvars- och säkerhetspolitiska eliten.

Den tidigare statsministern pekade på två huvudfaktorer som har förändrat den europeiska säkerhetssituationen grundläggande: Rysslands långsiktiga aggressiva ambitioner och USA:s nya säkerhetsstrategi.

Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har skapat en ny säkerhetspolitisk verklighet i Europa. Enligt Andersson har detta visat att Ryssland är berett att använda militär makt för att uppnå sina mål, något som har tvingat alla europeiska länder att ompröva sina försvarspolitiska ställningstaganden.

”Därför måste hela Europa nu agera snabbt och kraftfullt,” betonade Andersson.

Samtidigt har USA:s säkerhetspolitiska fokus i allt högre grad förskjutits mot Asien och Stillahavsregionen, där Kinas växande inflytande ses som ett strategiskt hot mot amerikanska intressen. Detta har väckt frågor om hur Europa ska hantera sin egen säkerhet om USA:s engagemang i regionen skulle minska.

Anderssons förslag om att öppna för stationering av multinationella styrkor på Gotland ska ses mot denna bakgrund. Gotland har länge betraktats som en strategiskt viktig plats i Östersjöregionen. Ön beskrivs ibland som en ”osänkbar hangarfartyg” vars geografiska läge gör den till en nyckelposition för kontroll över luftrum och sjötrafik i hela Östersjöområdet.

”Jag vill att vi bygger ett fäste i Europas norra hörn,” sade Andersson.

Förslaget kommer i en tid då Sveriges säkerhetspolitiska situation genomgår historiska förändringar. Efter decennier av militär alliansfrihet ansökte Sverige tillsammans med Finland om NATO-medlemskap 2022 som en direkt följd av Rysslands invasion av Ukraina. Finland blev medlem i april 2023, medan Sveriges ansökan fortfarande väntar på slutgiltigt godkännande från alla medlemsländer.

Tanken på multinationella styrkor på svensk mark representerar ytterligare ett steg bort från den traditionella svenska neutralitetspolitiken. Under det kalla kriget var principen om att inte tillåta utländska trupper på svensk mark en hörnsten i den svenska säkerhetsdoktrinen.

Anderssons uttalande kommer också i en tid då militär närvaro i Östersjöregionen ökar. NATO har förstärkt sin närvaro i de baltiska länderna och Polen efter Rysslands annektering av Krim 2014, och denna trend har accelererat efter den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Säkerhetsexperter har länge varnat för att Östersjöregionen skulle kunna bli en potentiell konflikthärd vid ökade spänningar mellan Ryssland och NATO. Rysslands exklav Kaliningrad, som ligger inklämd mellan Polen och Litauen vid Östersjökusten, hyser betydande ryska militära resurser inklusive robotsystem som kan nå stora delar av norra Europa.

Anderssons förslag väntas nu bli föremål för debatt bland säkerhetspolitiska experter och politiker. Frågan berör inte bara Sveriges försvarsförmåga utan också landets roll i den framväxande europeiska säkerhetsarkitekturen.