Nya lönekriterier för arbetskraftsinvandrare fastställda
Regeringen har nått en kompromiss kring de framtida lönekraven för arbetskraftsinvandring till Sverige. Enligt den nya överenskommelsen ska lönenivån för arbetskraftsinvandrare motsvara 90 procent av medianlönen, vilket innebär en höjning från dagens krav på 80 procent men samtidigt en sänkning från Tidöavtalets ursprungliga ambition.
”Vi har kommit överens om att denna nivå framöver kommer att vara 90 procent, alltså inte 100 procent som var utgångspunkten i Tidö,” förklarar migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.
I dagsläget måste arbetskraftsinvandrare tjäna minst 29 680 kronor i månaden, vilket motsvarar 80 procent av medianlönen. Med den nya överenskommelsen kommer kravet att höjas, men inte till de 37 100 kronor som hade blivit resultatet om man följt Tidöavtalets ursprungliga formulering.
Beslutet kan tolkas som en framgång för Liberalerna, som under sommaren uttryckte stark oro kring de höga lönekraven som skisserades i Tidöavtalet. Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) gick då ut offentligt och varnade för konsekvenserna av ett alltför högt lönekrav.
”Vi är på väg att införa saker som inte är bra för Sverige,” sa han då till Dagens Nyheter.
Pehrsons huvudsakliga invändning var att ett krav på full medianlön skulle göra det närmast omöjligt för många företag att rekrytera nödvändig arbetskraft från utlandet, exempelvis kockar och andra yrkesgrupper där kompetensbristen är påtaglig i Sverige.
Johan Forssell betonar nu att formuleringen i Tidöavtalet endast var en ”utgångspunkt” för förhandlingar, inte ett definitivt beslut.
”Men det är just en utgångspunkt. Vi moderater har inte förhandlat i media, men jag har alltid varit mån om att hitta en lösning där vi undviker mycket ny byråkrati och ett alltför högt lönekrav,” säger han.
En viktig konsekvens av den nya kompromissen är att regeringen slipper införa en omfattande undantagslista med 152 yrken som tidigare hade tagits fram. Denna lista skulle ha angett vilka yrken som kunde undantas från det högre lönekravet, något som kritiker menade skulle skapa ett byråkratiskt och svårtolkat system.
”Nu säger vi att undantag ska göras mer restriktivt, men regeringen ska fortfarande ha möjlighet till det,” förklarar Forssell. ”Med detta undviker vi en situation där vi skulle behöva ha ett väldigt byråkratiskt system med olika undantag som behöver tolkas och ta tid.”
Kompromissen speglar den balansakt som regeringen och samarbetspartierna måste hantera: å ena sidan finns ambitionen att strama åt villkoren för arbetskraftsinvandring för att motverka missbruk och låglönekonkurrens, å andra sidan vill man inte försvåra för svenska företag att rekrytera nödvändig kompetens från utlandet.
Frågan om arbetskraftsinvandring har varit politiskt laddad under lång tid, där vissa partier förespråkat kraftiga åtstramningar medan andra varnat för att alltför hårda krav kan skada svensk ekonomi och företagens konkurrenskraft.
Den svenska arbetsmarknaden står inför stora utmaningar med kompetensbrist inom flera sektorer, inte minst inom välfärden, IT-sektorn och restaurangbranschen. Flera branschorganisationer har därför välkomnat den mer balanserade lösningen.
Det nya lönekravet kommer att träda i kraft den 1 juni nästa år, vilket ger berörda arbetsgivare och potentiella arbetskraftsinvandrare tid att anpassa sig till de nya reglerna. Fram till dess gäller nuvarande krav på 80 procent av medianlönen.
