En nyinrättad delegation har fått i uppdrag att utveckla stödet för barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser, ett område som blir allt mer aktuellt i takt med att antalet diagnostiserade fortsätter att öka i Sverige. Mathias Wahlsten, generaldirektör för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF), har utsetts till att leda arbetet.

Delegationen ska fokusera på att förbättra stödet för barn och ungdomar med så kallade NPF-diagnoser, vilket är ett samlingsbegrepp för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Detta inkluderar bland annat ADHD, autism, Tourettes syndrom och andra liknande diagnoser som påverkar hur hjärnan fungerar och processar information.

Uppdraget kommer vid en tidpunkt då statistiken visar en tydlig uppåtgående trend när det gäller antal diagnostiserade barn och ungdomar. Enligt uppgifter från Socialstyrelsen hade 10,5 procent av pojkar i åldern 10-17 år en ADHD-diagnos år 2022. Bland flickor i samma åldersgrupp var siffran 6 procent. Detta innebär att mer än vart tionde barn i vissa åldersgrupper lever med en ADHD-diagnos.

Prognoserna pekar dessutom på att andelen kommer att fortsätta öka framöver. Detta ställer stora krav på samhällets förmåga att erbjuda adekvat stöd och anpassningar, både inom skolan, vården och andra samhällsområden.

När det gäller autism, en annan vanlig NPF-diagnos, visar statistiken att tillståndet förekommer hos ungefär 1-2 procent av både barn och vuxna i befolkningen. Även här har antalet diagnostiserade ökat under senare år, delvis på grund av ökad medvetenhet och förbättrade diagnostiska metoder.

Ökningen av NPF-diagnoser har lett till en debatt om orsakerna bakom trenden. Experter pekar på flera faktorer, bland annat att kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ökat markant de senaste årtiondena, vilket gjort att fler söker hjälp och får diagnoser. Samtidigt diskuteras också om det finns faktiska ökningar i förekomst, möjligen kopplade till miljöfaktorer, stress eller andra samhällsförändringar.

För många familjer innebär en NPF-diagnos hos ett barn betydande utmaningar i vardagen. Skolsituationen kan vara särskilt problematisk, då barn med NPF ofta behöver särskilda anpassningar för att kunna nå sin fulla potential. Detta kan inkludera allt från extra stöd i klassrummet till särskilda undervisningsmetoder och hjälpmedel.

Även övergången till arbetslivet kan vara svår för unga med NPF-diagnoser. Här blir IAF:s roll intressant, då myndigheten har ansvar för arbetslöshetsförsäkringen och därmed beröringspunkter med arbetsmarknadsfrågor. Mathias Wahlstens bakgrund som generaldirektör för IAF kan därför vara strategiskt vald med tanke på vikten av att underlätta för personer med NPF att etablera sig på arbetsmarknaden.

Delegationens uppdrag är brett och omfattar att se över hur stödet kan förbättras på flera nivåer. Detta kan innefatta allt från tidiga insatser och diagnostik till stöd i skolan och övergången till vuxenlivet. Samverkan mellan olika myndigheter och aktörer kommer sannolikt att vara en central del av arbetet.

Tidshorisonten för delegationens arbete sträcker sig fram till den 1 december 2027, vilket ger gott om tid för en grundlig genomlysning och framtagande av konkreta förslag. Det långa tidsperspektivet indikerar att uppdraget är omfattande och att det förväntas leda till betydande förändringar i hur samhället möter barn och unga med NPF-diagnoser.

Resultatet av delegationens arbete kan få stor betydelse för tusentals barn, ungdomar och deras familjer runt om i landet. Med den ökande förekomsten av NPF-diagnoser är behovet av fungerande stödstrukturer mer akut än någonsin.